| |

På denna sida publicerar vi intressanta artiklar från press, radio och TV.
Även några av våra insändare publiceras på denna sida |
|
| Länk till Radio Väst/Nyheter Strömstad Klicka Här |
|
Har fått nok av nordmenn
ARTIKEL I NORSKA AFTENPOSTEN 29 JUNI 2010
Nordmenn i feriemodus køer opp foran «Piren» på torget i Strömstad. Hamburgere, kuleis og pølser betales, som alt annet i sommerbyen, med norske kroner. I skyggen bak gatekjøkkenet tar kollegene Linda Andrén (18) og Emilia Gustafsson (18) en pause fra stekeos og norske kunder. Foran dem glitrer kanalen, mens fergen fra Fredrikstad avleverer nok en last med dagsturister.
– Det er jo så fint her. Jeg håper kjæresten og jeg får råd til å etablere oss etter hvert, drømmer Linda. – Men det er så dyrt. Nordmennene kjøper alt, nesten uansett.
Emilia som bor i Örebro, men har både mor og mormor i Strömstad, nikker.
– Prisen på en ettroms her i forhold til hjemme er helt syk. Jeg skulle gjerne flyttet hit, men har ikke en sjans. Nordmennene presser opp boligprisene. Og så har de bygget det enorme kjøpesenteret på Nordby. Det ødelegger for sentrum, sier hun, før sjefen melder om lange køer og slutt på pausen.
Pengesterke nordmenns dominans er et hett debattema i den idylliske grensebyen:
* Nordmenn kjøper nærmere ni av ti fritidseiendommer og dominerer markedet for helårsboliger.
* Nordmenn eier de to store hotellene og det meste av ferieleiligheter.
* Nordmenn eier byens største matbutikk, Eurocash, og det gedigne kjøpesenteret Nordby.
* Norske Kenneth Myrvold vil bygge et gigantisk eventsenter i den nedlagte Elektroluxfabrikken.
Og det finnes flere norske planer.
Setter ned foten
På toppen av Röseberget, med overveldende utsikt over hav og skjærgård, står mannen som vant valget for fire år siden ved å si at nok er nok.
– Vi ble kalt norgeshatere og rasister. Men det handler overhodet ikke om det, men å vokte byens sjel. Ja, vi har Sveriges laveste ledighet og lever bra på nordmennenes penger. Men vi vil jo ikke bli overkjørt for det, sier Sören Eriksson, partigründer og nylig avgått formann for Strömstadspartiet.
Partiet surfet inn i kommunestyret på 30 prosent av stemmene, blant annet ved å love å stanse to norske firmaer som planla spa-hotell her på Röseberget og timeshareleiligheter på den såkalte Canningtomten i utkanten av sentrum. I allianse med Socialdemokratene har Eriksson & co. sørget for at det nå ligger an til boliger begge steder.
– Vi kunne ikke akseptere at også disse siste flotte områdene forsvant til ferierende nordmenn. Vi vil ikke ha flere bydeler med mørke vinduer om vinteren. Som der, sier Eriksson, og peker mot den grå kolossen som er presset ned blant svabergene på andre siden av byen: Petter Stordalens nye spa-hotell, av kritiske røster døpt «sementfabrikken». I den sørlandsinspirerte ferielandsbyen rundt hotellet har ikke en eneste svenske kjøpt seg inn blant nordmennene.
Eiendomsmegler Leif Fourong har flere ganger opplevd at svensker som skal selge, har villet ungå norske kjøpere. - Det er vel noen kulturforskjeller, sier han. FOTO: DAN PETTER NEEGAARD
Ingen boplikt
Så langt har én kjøper dristet seg inn i det som ligger an til å bli en ny, helnorsk feriekoloni noen kilometer sør for sentrum. På jernbanearbeidernes gamle feriested, paradisiske Hällekind, har norske Planbo bygget 68 leiligheter i moderne lavblokker. 1300 tonn kritthvit sand fra Jæren sørger for sydenfølelsen, mens et stort konferansehotell foreløpig ligger på tegnebrettet.
– Her skulle vanlige Strömstadfolk kunnet bo. Lunt, naturskjønt, fredelig, sukker Stro¨mstadspartiets mann. –Men vi kom for sent til makten til å endre planene.
Det gikk ikke helt etter planen i det landlige boligfeltet Hällestrands ängar heller. Kommunen hadde lagt opp til 46 tomter for helårsboliger. Men markedsføringen ble rettet mot norske fritidskjøpere. I dag ligger de foreløpig rundt 30 eneboligene som en uvirkelig spøkelsesby og venter på sine norske eiere. Visstnok har bare én enslig svenske kjøpt.
– Vi har ikke boplikt og kan ikke styre hvem som kjøper. Selvsagt kjøper nordmennene også det som er bygd som helårsboliger, bekrefter arealplanlegger Bjørn Richardsson i Stro¨mstad kommune.
Norske ghettoer
At svenskene holder seg unna de helnorske «ghettoene», skyldes ikke bare oljesmurte priser, ifølge eiendomsmegler Leif Fourong i Svensk Fastighetsförmedling. Blir det bare nordmenn i et hyttefelt, vil ikke svenskene dit.
– Det er vel noen kulturforskjeller. Nordmenn høres kanskje litt bedre enn svensker. Og så kan nok noen nordmenn ha misforstått dette med at man ikke gjerder inn egen eiendom her, sier han diplomatisk. Flere ganger har han opplevd at svensker som skal selge, har villet unngå norske kjøpere.
– Men det er bare til de ser hvilke beløp de kan få i egen lommebok!
Nancy Wogenius (t.h.) liker nordmenn i Strømstad. Inger Fendrik er derimot rystet over å ha blitt jaget bort av illsinte nordmenn. FOTO: DAN PETTER NEEGAARD
Se i lommeboken med glede kan både Fourong og de to andre eiendomsmeglerne vegg i vegg i en gammel sveitservilla like ved gjestehavnen. Hos naboen, Fastighetsbyrån, blir kasser med vin båret inn på bakrommet. Både selger og kjøper får en flaske når en handel er i boks. En strålende sesong har tømt vinlageret.
– Jeg kan ikke huske siste jeg solgte en hytte til en svenske, fastslår megler Sven-Olof Jacobsson, akkurat tilbake fra befaring av en eiendom som «har alt» og kan nå 10–11 millioner. Og som etter alle solemerker bli et nytt stykke norskeid kystlinje.
– Stockholmsfolk er ikke så interessert i Strömstad. Når de hører det norske snakket i gatene, kjenner de seg ikke hjemme.
Selv vil ikke den erfarne megleren se på nordmenn som «utlendinger». Han mener Østfold og Bohuslän utgjør et naturlig bolig- og arbeidsmarked. Der Strömstad skummer fløten. – Uten det norske markedet hadde vi vært en hvit flekk på kartet! Bare på Nordby er det 700 arbeidsplasser.
Norsk armada
Noen hvit flekk på norske sjøkart er Strömstad definitivt ikke. Nå rundt sankthans kan fisker Bert Dabø fortsatt finne noen meter kaiplass blant flytende norske lavblokker inne i småbåthavnen. Når den norske dieselarmadaen for alvor brøler sørover, må han fortøye utenfor sentrum.
– Det er noe jävla skit. De er altfor store. Man skulle tro de var i Middelhavet, fnyser han, før han og kona setter kursen mot roligere tilstander hjemme på Ramsö. En øy foreløpig ikke besatt av nordmenn.
Den erfarne seileren Sebastian Wik gir samme hoderystende attest til norske skippere med større motorkraft enn sjømannskap. En norsk båt har akkurat smelt rett inn i baugen hans i frisk fart: De om bord hadde glemt å slippe ut ankeret.
– Nordmennene er alltid størst, de må ha utrolig mye penger. Det virker ikke som de går gradene, de går rett på for store båter, sier Wik, som en gang opplevde å treffe en gedigen, norsk motorbåt i tett tåke langt til havs.
–Navigere kunne de ikke. De måtte spørre hvor de var, sier han.
Båter som disse, på rundt 45 fot, vekker ifølge eierne overhodet ikke lenger oppsikt på svenskekysten. Men at de største båtene er norske, er desto mer sikkert. FOTO: DAN PETTER NEEGAARD
Flaut
I en moderat seilbåt av eldre dato kikker Wenche Jahren Håland opp på sine mer ruvende landsmenn som siger inn i havnen. Etter flere år langs svenskekysten oppsummerer hun norsk nærvær slik:
– Når vi kommer i havn, er det vi og noen svensker som har normale båter. Det er faktisk litt flaut å være norsk. Vi okkuperer hele vestkysten og er blitt så store og prangende. Svenskene er veldig høflige og vennlige, sier hun. Sammen med mannen og skipshunden Lissa setter hun nå kursen hjem mot Horten for å unngå den tyngste norske bølgen.
– juli blir det helt uutholdelig.
Naken svenske
At det skal være flaut å være norsk, vil derimot ikke den tidligere hotellvertinnen Nancy Wogenius høre snakk om. Et stenkast fra sitt tidligere hotell Laholmen (nå norskeid) nyter hun solen sammen med to venninner og benytter anledningen til å lovprise nordmenn i Strömstad.
– Nordmenn var fantastisk fine gjester i alle år. De er hjertelig velkomne! Tenk hvor dødt og øde det hadde vært uten nordmannen, sier hun med glød.
Men så tar Inger Fendrik sats:
– Men i skjærgården! Utallige ganger er vi blitt jaget bort av rasende, norske hytteeiere når vi har lagt til med båt. Regelrett skjelt ut! Selv om vi var i vår fulle rett og ikke plaget noen. Hver eneste gang var det nordmenn.
– Ikke en eneste svenske?
Hun graver i hukommelsen.
– Jo. Én. Han var til gjengjeld naken.
Lebensraum
Historiene om norske hyttekjøpere som har bladd opp store summer og trodd de har kjøpt seg ut av svensk allemannsrett, er mange. En klassiker er den om nordmannen som kjøpte en hel holme på 85 mål og ville ha alt for seg selv. Både løse hunder, hagle og sjøfly parkert på stranden er tatt i bruk i en seig kamp for å holde båtfolk unna et område de har brukt i alle år. Som leder i byggenemnda i nesten fire år, har også Sören Eriksson i Strömstadspartiet møtt en del nordmenn med tilpasningsvansker.
– Sånn gjør vi det ikke i Norge, sier de. Men grensen går ved Svinesund, pleier jeg å svare, humrer Eriksson, som nekter å bidra med flere eksempler og nære beskyldningene om norgeshat.
– Det går stort sett bra når vi snakker med dem.
Han er uansett stolt over å ha holdt norske feriegjester unna de to siste, store tomtene. – Det er jo et belastet ord. Men vi må rett og slett sørge for «lebensraum». Våre ungdommer skal ikke bli henvist til å måtte bo øst for E6. De skal ikke måtte bo på hotell for å kunne se havet, sier han og kaster et siste blikk i retning Kosterøyene.
Wenche Jahren Håland og dachsen Lissa sørger for å seile hjem til Norge før høysesongen setter inn. Hun synes norske båtfolk er blitt så brautende at det er flaut å være norsk. FOTO: DAN PETTER NEEGAARD
Flytter uansett
Nede i sentrum har ikke de tre kompisene Andreas Frylemo, Calle Søvig og Omar Kotarevic mye tro på fremtidig utsikt mot havet.
– Alt vi bygger, er jo for nordmenn, vi får ikke råd til å kjøpe noe uansett. Vår nabo er norsk. Han er her to ganger i året. Hva er vitsen, spør Andreas. –Og se hva de bygger! Nötholmen med spahotellet er jo helt ødelagt, fortsetter han.
– Jo, jo. Men hva hadde vi vært uten nordmenn? Nå er det jo litt liv her i hvert fall, innvender Omar.
– Så dere ser for dere en fremtid i konkurranse med nordmennene?
De tre ser spørrende ut.
– Bli her? Så snart vi er ferdige med gymnaset, flytter vi. Strömstad er jättetråkig! |
|
| Makt och inflytande i kommunpolitiken |
| Artikel i Politikerenkäten 28 maj 2010 |
Makt och inflytande i kommunpolitiken
Vilka kommunpolitiska aktörer uppfattas ha mest inflytande och vilka bör ha mer respektive mindre inflytande? Kommunfullmäktigeledamöterna anser att kommunstyrelsens ordförande har mest inflytande medan medborgarna anses ha minst. Kvinnliga och manliga kommunpolitiker känner sig i genomsnitt lika inflytelserika. Närmare hälften av kommunfullmäktigeledamöterna anser att tjänstemännen bör ha mindre inflytande.
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” står det först av allt i regeringsformen . På valdagen, då folket väljer om eller väljer nya representanter, är detta givetvis sant. Men hur ser det ut mellan valen, i politikens vardag? Har medborgarna inflytande även då, eller är då makten helt överlämnad till de folkvalda representanterna? I Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen 2008-2009 ställdes ett antal frågor om makt och inflytande i kommunpolitiken. Frågorna ger naturligtvis inga definitiva svar på hur inflytelserika de olika aktörerna verkligen är. Däremot säger de något om hur inflytelserika de olika aktörerna uppfattas vara bland kommunfullmäktigeledamöterna.
Kommunfullmäktigeledamöterna i undersökningen fick för nio olika aktörer ta ställning till hur stort inflytande var och en av aktörerna har över kommunens politiska verksamhet. De nio aktörerna var kommunstyrelsen, kommunstyrelsens ordförande, övriga kommunpolitiker, tjänstemännen, medborgarna, statliga myndigheter, det lokala näringslivet, journalister som bevakar kommunpolitiken och ”Du själv”. Svaren lämnades på en elvagradig skala från 0 (har inget inflytande alls) till 10 (har mycket stort inflytande). I figur 9 har de nio aktörerna rangordnats efter genomsnittligt uppfattat inflytande. Ett högre medeltal indikerar att fullmäktigeledamöterna uppfattar aktören som mer inflytelserik.
Figur 9. Kommunfullmäktigeledamöternas uppfattning om nio kommunpolitiska aktörers inflytande. Medelvärden 0-10, 0: mycket litet inflytande, 10: mycket stort inflytande.

Föga förvånande menar svenska kommunfullmäktigeledamöter att kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsen är de mest inflytelserika aktörerna i kommunpolitiken (medeltal 8,7 respektive 8,6). Därefter är det ett hopp ner till tjänstemännen (6,8). Tjänstemännen uppfattas med andra ord som mer inflytelserika än övriga kommunpolitiker (6,2). Medeltalet för ”Du själv” var 6,1. De fyra aktörer som agerar utanför kommunhuset uppfattas som de minst inflytelserika. Statliga myndigheter (5,8), det lokala näringslivet (5,1) och journalister som bevakar kommunpolitiken (4,8) återfinns kring mitten på skalan. Medborgarna uppfattas ha minst inflytande över kommunens politiska verksamhet bland de aktörer vi frågat om (4,4).
Med hjälp av svaren på frågan om hur inflytelserik ”Du själv” kan vi få en bild av hur inflytelserika olika kategorier av politiker uppfattar att de är. Föga förvånande uppfattar ledamöter i kommunstyrelsen och ledamöter från den styrande majoriteten att de har mer inflytande än kommunfullmäktigeledamöter som inte ingår i kommunstyrelsen och som är i opposition. Kommunpolitiken framstår också som relativt jämställd. I genomsnitt finns det väldigt små skillnader mellan kvinnors och mäns upplevda inflytande (6,2 för kvinnliga politiker och 6,1 för manliga). Också inom partierna är skillnaderna mellan hur inflytelserika kvinnliga och manliga ledamöter uppfattar sig mycket små.
Hur anser då kommunfullmäktigeledamöterna att inflytandet bör vara? Vilka aktörer bör ha mer respektive mindre inflytande? För var och en av de nio aktörerna ställde vi frågan ”Anser du att någon eller några av aktörerna bör ha mer eller mindre inflytande över kommunens politiska verksamhet?”. Svarsalternativen var ”bör ha mindre inflytande”, ”bör ha samma inflytande som idag” och ”bör ha mer inflytande”. I figur 10 redovisas kommunfullmäktigeledamöternas syn på hur inflytandet för olika aktörer bör förändras.
Figur 10. Kommunfullmäktigeledamöternas inställning till vilka av nio kommunpolitiska aktörer som bör ha mer respektive mindre inflytande. För varje aktör redovisas procentandelen som angett respektive svarsalternativ samt ett balansmått.

Kommentar: Balansmåttet har beräknats genom att ta andelen som anser att aktören bör ha mer inflytande minus andelen som anser att aktören bör ha mindre inflytande, och kan således variera mellan -100 (alla anser att aktören bör ha mindre inflytande) och +100 (alla anser att aktören bör ha mer inflytande).
Kommunfullmäktigeledamöterna anser framförallt att det är medborgarna som bör ha mer inflytande än idag. De som anser att medborgare bör ha mer inflytande är 46 procentenheter fler än de som anser att de bör ha mindre inflytande (47 minus 1 = 46). Majoriteten (52 procent) anser dock att medborgarna bör ha samma inflytande som idag, och det gäller också för alla andra aktörer: Mer än hälften av kommunfullmäktigeledamöterna anser att inflytandet för de olika aktörerna bör vara samma som idag. Det är lika många kommunfullmäktigeledamöter som anser att kommunstyrelsen bör ha mer inflytande som anser att kommunstyrelsen bör ha mindre inflytande. Den aktör som ledamöterna framförallt anser bör ha mindre inflytande är tjänstemännen: Hela 44 procent av Sveriges kommunfullmäktigeledamöter anser att tjänstemännen bör ha mindre inflytande idag, medan endast 2 procent anser att de bör ha mer.
De ledamöter som uppgett att de är heltidspolitiker är dock inte lika negativt inställda till tjänstemännens inflytande som fritidspolitiker (balansmått -36 jämfört med -42 bland fritidspolitiker), men desto mer negativa till journalisters inflytande (balansmått -47 jämfört med -37 bland fritidspolitiker).
Frågor till läsarna
Känner ni igen den här bilden av olika kommunpolitiska aktörers inflytande? Stämmer det med era erfarenheter att manliga och kvinnliga kommunfullmäktigeledamöter har lika mycket inflytande? Varför tror ni att så många kommunfullmäktigeledamöter anser att tjänstemännen bör ha mindre inflytande? |
|
| Bygga på egen risk! |
2009-07-03 Fria Ord STNB
En fastighetsägare söker 2004 bygglov för en sommarstuga. Bygglov beviljas, trots att mer än 70 % av byggnaden skulle komma att hamna på mark som inte får bebyggas. Dessutom på en tomt där marken höjts upp avsevärt för att komma åt den åtråvärda havsutsikten.
Gällande planbestämmelser tillåter att man bygger 180 m2, vilket inte inneburit några som helst problem för den aktuelle sommarstugebyggaren, han hade ju en byggrätt på 260 m2 att placera huset på. Inte ens det faktum att han ansåg att 180 m2 blev en för liten stuga (han ville ha över 200 m2) hade haft någon betydelse. Även denna större byggnad hade gott och väl fått plats inom byggrätten. Men då hade han ju tvingats välja en byggnad som var anpassad till den plats detaljplanen angav att man fick lov bygga hus på.
Bygglovet överklagas omedelbart, men fastighetsägaren väljer ändå att på egen risk genomföra sommarstugebygget för en kostnad som sägs ha uppgått 11 miljoner.
Bygglovet undanröjs av samtliga juridiska instanser som förklarar byggnaden olaglig.
Oppositionen vill nu att man i efterhand, genom att rita en linje runt byggnaden, skapar en ny byggrätt som i sin helhet bekräftar byggnaden där den ligger. Det är innebörden av den återremiss som oppositionen lyckades få igenom vid senaste fullmäktigesammanträdet. Till yttermera visso hotar fastighetsägarens juridiska ombud, i en partsinlaga till fullmäktigeledamöterna, kommunen med ett jätteskadestånd om inte oppositionens förslag går igenom och huset bekräftas till 100 %.
Det faktum att fastighetsägaren byggt på egen risk betyder uppenbart ingenting enligt dennes advokater, hela skulden läggs på kommunen. Man påstår helt fräckt att kommunen lämnat uppgifter om att det skulle vara riskfritt att bygga vidare. Vilket naturligtvis måste var fria fantasier eftersom kommunen inte längre äger ett ärende som överklagats och därför inte kan lämna några som helst utfästelser. Efter ett överklagande ägs ärendet av den myndighet till vilken man klagat, i detta fall länsstyrelsen och senare länsrätten och därefter kammarrätten.
Inte ens det faktum att huset, trots alla avvikelser från gällande planbestämmelser, dessutom byggts med ytterligare avvikelser som inte ens redovisats på ritning, varken före eller efter byggets genomförande anser advokaterna ha någon betydelse.
Att ett bygglov överklagats och att den klagande vunnit i samtliga instanser betyder heller ingenting. Rita en ny linje runt huset, bekräfta allt som finns innanför linjen och saken är klar.
Man har inte ens funderat över vilka konsekvenser ett sådant beslut skulle kunna innebära.
Schakta och fyll ut och bygg ditt hus som du vill, var du vill på tomten, utan hänsyn till vare sig inlämnade ritningar, gällande planbestämmelser eller överklagande grannar.
Rättssäkerhet, vad är det för dumheter?
I min värld gäller att man borde vara ytterligt försiktig med att starta ett bygge som överklagats, eftersom ingen på förhand kan veta vilket resultat en överklagan får.
I skenet av detta förefaller det naivt i överkant att lägga hela skulden på kommunen och för egen del helt och hållet friskriva sig från allt ansvar.
Sören Eriksson
Strömstadspartiet |
|
PRESSMEDDELANDE FRÅN MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN
2009-06-18
DETALJPLANER: Ica-Kvantum, Lilla Åseröd, Solbo, Bastekärr, Grandalen och Öddö
Detaljplanen för den nya ICA-Kvantumbutiken på Prästängen godkändes för samråd sedan planhandlingarna justerats i enlighet med nämndens beslut vid majsammanträdet.
Ett sent meddelande från fastighetsägaren med önskemål om större yta för handel påverkade inte nämnden som vidhöll sitt beslut att medge maximalt 3.250 m2 till handelsyta.
Under samrådet förväntas Tekniska kontoret närmare utreda trafiksituationen.
Även detaljplanerna för Lilla Åseröd (Ca 100 boendeenheter), Solbo (Demensboende) och Bastekärr (Handel och industriområde) godkändes för samråd. I den senare skall dock smärre justeringar göras.
Samrådsredogörelsen för detaljplanen för Grandalen (Gamla tippområdet) godkändes och beslut fattades att utställningshandlingar nu skall upprättas.
Ansökan om ändring av planen för del av Öddö 2:27 avseende en stig som går genom fastigheten återremitterades för kontroll av alternativa lösningar, kostnader etc.
FÖRHANDSBESKED
Ansökan om förhandsbesked för byggnation av helårsbostäder vid Fidjestadsvägen på Sydkoster återremitterades i avvaktan på att förhandlingarna slutförs mellan kommunen och kosterstiftelsen.
Ett flertal ansökningar om förhandsbesked fick negativa svar. Bland dess kan nämnas Brevik 1:39 (4 tomter), Nordkoster 1:79 (Påbyggnad kiosk), Rossö 2:88 och Rossö 2:130 (Bostadshus).
Positivt förhandsbesked blev det emellertid för ridanläggningen på Lunden.
Detsamma gällde för ett fritidshus på Långegärde, Sydkoster.
BYGGLOV
Nämnden återremitterade ansökan om bygglov för tillbyggnad av lager/kontor på Linden 11 eftersom det saknades fullständiga handlingar.
Altaner på Strandsnäckan 13 och 14 fick inte bygglov då förslagen stred mot planen.
I det ena fallet det fråga om tillsyn då man redan byggt på mark som inte får bebyggas.
Nämnden medgav inte att tomter fick avstyckas inom Stare 1:109 eftersom framtida exploatering skall prövas i plan.
Bygglov beviljades inte för ytterligare sjöbodar på bryggan vid Abba-piren. Den sökande (Tekniska kontoret) uppmanas söka annan plats för ytterliager sjöbodar
Ansökan om bygglov på Rossö 1:160 gillades inte av nämnden eftersom det förelåg oklarheter beträffande vägsträckning mm. Ärendet återremitterades för kontakt med sökanden.
Ansökan om bygglov för påbyggnad av fastigheten Magistern 3 återremitterades för kontakt med sökande då inlämnade bygglovhandlingar inte stämde med de som legat till grund för förhandsbeskedet.
Fastigheten Göken 3 fick tillstånd till nybyggnad av garage samt en del fasadändringar.
Här vill nämnden ha en dialog med den sökande när det gäller utformning av balkongräcken.
Bygglov beviljades vidare för ett enkelgarage på fastigheten Hällestrand 1:209, för bostadshus på Lommelands Mörk 1:49 och Torp 2:2.
För en telemast på Pilegård, avsedd att serva det norska berdbandsnätet, beviljades bygglov under förutsättning att den sökande upplåter plats i masten för sändarutrustning för svenskt mobiltelefoni.
Bygglov beviljades för upplag av schaktmassor vid Kollekind 1:2.
För en komplementbyggnad på Korsnäs 1:15 beviljades bygglov i efterhand, vilket innebär att den sökande måste betala extra avgifter.
I brådskande ärenden under sommaren delegerades till AU att fatta beslut.
ÖVRIGT
Beslut fattades att det fortsättningsvis inte skall behövas bygganmälan när en befintlig braskamin byts ut till en modernare kamin. Dock krävs, precis som tidigare, sotarintyg.
Nämnden gav förvaltningen rätt att fatta delegationsbeslut om bygglov inom detaljplanen Kebal 2:97 trots viss avvikelse från planbestämmelserna. Husen skall byggas med putsade fasader istället för föreskrivna fasader med träpanel. Nämnden bedömde förhållandet som en mindre avvikelse.
Tillsynen av sjöbodar skall fortsätta i sommar. Kontrollen kommer att ske av tjänstemän tillsammans med ledamöter från nämnden och starkt fokusera på avstängningar och inhägnader som hindrar allmänhetens tillträde till strandkanten.
Nämnden ställde sig bakom en tjänsteskrivelse avseende Vattenmyndigheten Västerhavet där bland annat frågor som rör förvaltningsplan, miljökonsekvensnormer, åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt är föremål för samråd.
Förvaltningschefen och avdelningschefen informerade nämndens ledamöter om den kommande lagstiftningen som träder i kraft 1 juli och som innebär att frågor som rör strandskydd flyttas från länsstyrelsen till kommunen.
Information lämnades även om det nyligen fattade beslutet i Miljööverdomstolen avseende vindkraft på Tolvmanstegen.
Även om det pågående samverksamarbetet mellan de nordbohusländska kommunerna lämnades information.
Förvaltningschefen informerade vidare om att planavgift tyvärr inte fakturerats de som beviljats bygglov inom åtminstone fem detaljplaner i kommunen. Utredning pågår hur dessa avgifter skall faktureras i efterhand.
Ordföranden avslutade sammanträdet med att, in absensus, tacka Mats Holm för alla hans år som ledamot av nämnden samt önskade de närvarande ledamöterna en vilsam sommar.
Nästa nämndsammanträde äger rum den 10 september.
Sören Eriksson
Ordförande
Miljö- och byggnämnden |
|
Pressmeddelande från Miljö och byggnämnden
2009-04-02
Detaljplan för Skepparen nu till kommunfullmäktige
Detaljplanen för kvarteret Skepparen har nu varit utställd , men bara ett fåtal synpunkter har inkommit. Planen för kvarteret nedanför Stadshuset och även den Hedelinska brandtomten kan därför nu gå till kommunfullmäktige för antagande. Det beslöt Miljö och byggnämnden vid sitt möte på torsdagen. När byggnationen slutförts får Strömstadsborna tillgång till ytterligare ett sextiotal nya lägenheter i centrum, samtidigt som de befintliga bostäderna i kvarteret renoveras.
Inget hälsocenter vid Oslovägens köpcentrum
Vid mötet diskuterades också det slutliga förslaget till ny detaljplan för Oslovägens köpcentrum. I projektet fanns önskemål om att ett hälsocenter skulle lokaliseras på den nuvarande långtidsparkeringen vid Strömsvattnet. Det visar sig dock att denna plats är utomordentligt kostsam och svår att bygga på och intressenterna har därför dragit sig ur.
Planen går nu till utställning och kan förhoppningsvis vara klar att antas slutgiltigt till hösten.
Programsamråd för byggplaner i Hålkedalen, Stare, Hjältsgård i Skee och Norrkärr
Redan 2001 initierades ett planarbete för fastigheten Hålkedalen 1:7. Av olika anledningar avstannade detta planarbete, men det har nu återupptagits. Som ett första steg i processen har ett planprogram tagits fram, vilket nämnden godkände för programsamråd enligt Plan och bygglagen.
På samma sätt godkände nämnden ett planprogram som arbetats fram för Stare 1:109, m.fl. På denna fastighet vill ägaren bygga friliggande hus avsedda för helårsboende. Då planen även avses innehålla flerbostadshus har den prioriterats upp av nämnden och går nu vidare för programsamråd.
Planprocessen för del av Hjältsgård 6:139 m.fl. har nu kommit så pass långt att nämnden nu beslutat att godkänna det framtagna planprogrammet för området. Frågan togs upp i oktober förra året. Huvudsakligen kommer den påbörjade detaljplanen att innebära ett ganska stort antal nya bostäder i Skee samtidigt som man förbättrar situationen för skolan och förskolan.
Kommunen äger mark vid Caprivägen/Selätervägen och där har nu ett planprogram tagits fram för fastigheten Norrkärr 2:1 m.fl. I den detaljplan som nu kommer att arbetas med är förhoppningen att den redan i år skall resultera i att tio nya villatomter ställs till den kommunala tomtköns förfogande.
Inget bygglov på Kyrkosund och Rossö
Miljö och byggnämnden beslutade meddela negativt förhandsbesked för nybyggnad av ett fritidshus på en fastighet i Källviksdalen. På samma sätt meddelade man avslag på en ansökan om bygglov på en fastighet på Kyrkosund eftersom avstegen från den gällande detaljplan är för stora. En ansökan om att få bygga på ett hus på Rossö avslogs med motiveringen att det skulle innebära olägenheter för grannarna.
På Båleröd gavs dock bygglov för en komplementbyggnad i samband med rivning av en befintlig byggnad. Likaså gavs bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus på Norrkärr, också det i samband med rivning av befintlig byggnad.
Nationalparkens entré fick tidsbegränsat bygglov
Frågan om nationalparksentrén på torget i Strömstad ledde till en livlig debatt i Miljö och byggnämnden. Det föreliggande förslaget om att placera entrén på en betongplatta gillades inte av nämnden som ansåg att underlaget för entrén skall utgöras av den typ av storgatsten som redan finns på torget. Farhågor uttrycktes också om att den arkitekturiska utformningen kommer att innebära att entrén får en alltför dominerande plats på torget. Nämnden beslöt slutligen, efter lång diskussion, att ge ett tidsbegränsat bygglov på två år för att bevara en viss handlingsfrihet i ärendet.
Måldokument för Miljö och byggnämnden antaget
Efter ett omsorgsfullt förarbete kunde nämnden vid torsdagsmötet enhälligt anta ett måldokument för verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Ambitionen är att nämnden genom ett gott samarbete med miljö och byggförvaltningen skall kunna ge allmänheten en så bra service som den har rätt att vänta sig.
Bl.a. pågår ett omstruktureringsarbete inom byggavdelningen som skall leda till snabbare handläggning av ärenden och likformig bedömning av inkomna ärenden.
Sören Eriksson
Ordförande
Miljö- och byggnämnden |
|
PRESSMEDDELANDE
Miljö- och byggnämnden utökar sin information till allmänheten
Som ett led i den kommunikationsstrategi som miljö- och byggnämnden antagit kommer en del av skyltskåpet på gamla Tullhuset att ställas till nämndens förfogande.
En lite unik händelse, men vi bedömer det viktigt att även den allmänhet som inte har tillgång till datorer får möjlighet att ta del av uppdaterad information
Vi kommer att informera om antagna och pågående detaljplaner. Information om större bygglov för bostäder kommer att ges och i övrigt är ambitionen att redovisa beslut av allmänt intresse. Vi kommer att visa exempel på hur en bygglovsansökan skall se ut. Viktiga telefonnummer, kontaktpersoner och mötestider kommer att finnas anslagna.
Så snart de praktiska frågorna är lösta kommer informationsflödet att starta. När så sker kommer annons i lokaltidningen.
Sören Eriksson
Ordförande
Miljö- och byggnämnden |
|
| Pressmeddelande angående avdelning 2, Strömstads sjukhus |
| Tyvärr hade tidningen inte plats att återge hela pressmeddelandet, därför gör vi det här. |
| |
| Avd 2 och Strömstads sjukhus |
Frågan om nedläggning av avd 2 har sedan januari 2007 varit ett högt prioriterat ärende inom kommunstyrelsens arbetsutskott.
Vi har under hela denna tid ständigt bearbetat såväl NU-sjukvården både politiskt och tjänstemannavägen. Kommunen har varit representerad i styrgruppsarbetet.
Så kommer att ske även fortsättningsvis.
I mars 2007 samlades Hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och NU-sjukvårdens representanter i Göteborg för att informera kommunstyrelsen arbetsutskott.
Utgången av och budskapet från detta möte gav vid handen att avdelning 2 i framtiden inte kan bevaras vid vårt sjukhus.
Vi har allt sedan dess, vid en rad möten med NU-sjukvårdens företrädare, förfäktat motsatsen och med kraft understrukit vikten av att behålla denna väl fungerande och mycket uppskattade sjukvårdsenhet vid Strömstads sjukhus.
Alla försök att argumentera för en istället förstärkt sjukvård i Strömstad har klingat ohörda. Man har inte tillmötesgått kommunens önskan att behålla avdelning 2 i sin nuvarande form.
Orsakerna till nedläggningen har inte varit helt klara förrän man under de sistlidna månaderna för oss redovisat de definitionsmässiga skillnaderna.
Man har talat om att nivån på sjukvården inte hållit länssjukvårdskvalité.
Patienterna har haft en annan uppfattning.
Det är ett beklagligt missförstånd ty den rätta orsaken till nedläggningen är att det som NU-sjukvården uttrycker det inte är vården i sig som är dålig utan att den vård som ges inte innehåller den organisation (t.ex. anestesiläkare, vilken aldrig kommer att tillföras) som krävs för att definieras som länssjukvård.
Detta är alltså grundorsaken till varför NU-sjukvården tagit beslutet att avveckla avdelning 2.
Eftersom beslutet ligger utanför kommunstyrelsens möjlighet att ytterligare påverka har vi arbetat för att det tillförs nya och förbättrade funktioner vid sjukhuset.
Dessa är följande:
Gynekologi utökas med en dag i veckan
Barnmottagningen skall ges ökas kapacitet
Ortopedi skall få en dag i veckan, vilket inte fungerat under 2008
Medicinmottagningen skall få fördubblad kapacitet
Kirurgmottagningen skall nischas och utnyttjas i högre utsträckning
Öron- näs- och halsmottagningen skall kunna ta emot fler besök
Ögonmottagningen skall ha 1-2 dagars läkarmottagning varje vecka, vilket inte fungerat under 2008
Till detta skall läggas:
Att Jourverksamheten skall kvarstå även nattetid och ha tillgång till läkare på plats.
Att En utökad organisation med ambulansverksamheten skall genomföras för att tillförsäkra                    och trygga servicen dag som natt.
Att Kommunal hemsjukvärd utrustas med ett modernt utryckningsfordon för akuta insatser där                    man kan kommunicera med t.ex. kardiolog för att vid hjärtsvikt rätt styra vårdvalet.
NU-sjukvården har bekräftat att man har ett avtal med Fredrikstad, vilket möjliggör att vid sjukdomsfall och olyckor, som bedöms som prioritet 1 tillåts köra till Fredrikstad om vägen dit är kortare än till NÄL.
Man skall dock komma ihåg att denna organisationsförändring kräver extra insatser från NU-sjukvården. Det kommer att ligga på vårt ansvar att ständigt följa upp huruvida man levererar det man nu utfäst sig och som NU-sjukvården sagt skall kompensera för nedläggningen av avdelning 2.
Sammantaget kan vi enas om att det finns möjligheter att en sjukvårdsorganisation bestående av kommunal sjukvård, primärsjukvård och en utökad sjukhusmottagning kan komma att kompensera för bortfallet av avdelning 2.
Vi vill betona att under hela utvecklingen av denna process, som sjukvården tillsammans med styrgruppen arbetet fram, har den samlade politiska representationen varit helt enig. Vi kan med fog påstå att vi politiskt gjort vad som stått i vår makt för att påverka NU-sjukvården.
Det är med beklagan vi tvingas notera att vi inte nådde ända fram.
Strömstad den 4 mars 2009
Kommunstyrelsen arbetsutskott
Ronnie Brorsson Sven Moosberg Peter Heie Jan Gabrielsson
Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf . Ledamot |
|
| |
| 2008-05-24 |
| KRITIK MOT NORSK EXPLOATERING |
|
|

Lars Alexi Göran, A Persson, Bo Grinneby, Greig Olsen, Birgitta Johansson och Lene Lundberg vill ha en långsiktig utveckling som värnar om ortens karaktär.
Norska investerare har hittat en guldgruva i Bohuslän. Konferensanläggningar och fritidshus ska locka landsmän att spendera pengar. I Kungbäck är en hel bygd emot exploateringen.
Strömstads kommun ska fatta sista beslutet den 17 juni. Det handlar om 150 campinghytter mitt bland bebyggelse och campingplatser. Dessutom ska Alf Ulven och bolaget Kungback AB bygga fritidshus på höjderna och servicebyggnader.
Protesterna har pågått länge och varit intensiva. Ortsborna har satt sin förhoppning till Strömstadspartiet som vann senaste valet. Men nu tycks en majoritet av politikerna vara överens och bara formaliteter är kvar.
Kustområdena i Strömstads kommun är redan hårt exploaterade. Campingplatser avlöser varandra längs strandlinjen tillsammans med ett antal områden med fritidshus.
Det är framför allt inkomster från norska semesterfirare som drar runt ekonomin. Sex sommarveckor ska finansiera verksamheten.
- Vi tror inte på att bygga 150 småstugor för uthyrning. Det kan inte bli lönsamt. Vi vill ha bebyggelse på året runt-basis, säger Birgitta Johansson i Kungbäck, en av dem som protesterat mot etableringen.
Vi står framför en före detta fotbollsplan. Gräset är tuvigt och har inte klippts på ett tag. Målstolparna rostar. På höjderna längs sidorna har skog avverkats. Det kom plötsligt utan information.
- Uppe i skogen som höggs ner 2004 fanns stigar som vi ofta använde, säger Harriet Roos.
När kommunen gjorde en fördjupad översiktsplan för området blev den godkänd av dem som bor i Kungbäck.
- Det var inga problem, den innehöll inte så stor utbyggnad utan det skulle ske försiktigt, säger Birgitta.
Hon håller upp en planskiss över Alf Ulvens hytteområde med byggnader från 35 kvadratmeter upp till 96 kvadrat för de större fritidshusen på höjderna.
- Vi gick med på en förtätning av husen i Stensvik och Vallen, helst med helårsboende. Skogen skulle inte röras utan lämnas intakt, säger Harriet Roos.
När den förre ägaren ville bygga på höjden blev det blankt nej på kommunen med hänvisning till att det saknades vatten och avlopp framdraget. När Alf Ulvens planer blev kända startade protesterna med namninsamling och insändare i lokalpressen.
- Vi sa ifrån direkt och på första samrådet kom vi mangrant, vi var över hundra som ställde upp på mötet, säger Birgitta.
Hon gick till och med med i Strömstadspartiet före valet för att påverka utbyggnadsplanerna och hamnade i miljö och byggnadsnämnden.
- Vi känner oss maktlösa och anser att en del turer varit märkliga. Bland annat vägrade moderaten Mats Holm justera ett protokoll. Mötet fick tas om och då hade han ändrat åsikt och röstade för exploateringen i Kungbäck.
I prospektet talas om båthamn. Längs ner syns viken mellan träden.
- Det finns inga båtplatser lediga och i viken finns inte utrymme för fler bryggor. Vi är oroliga för slitage på öarna utanför och överbefolkade badstränder. Vi vill värna om hela karaktären på området, säger Göran A Persson.
Ökad trafik och mer busliv är andra saker som Kungbäckborna ser framför sig när de 150 campinghytterna hyrs ut under sommarens mest intensiva veckor. Strömstadspartiet delar makten med bland andra socialdemokraterna som är för utbyggnad.
- Vi har röstat emot hela tiden och tycker inte det är bra med en så stor exploatering, säger Sören Eriksson, Strömstadspartiets starke man och ordförande i miljö- och byggnadsnämnden.
Moderaten Mats Holm som gjorde en kovändning vill inte kommentera varför.
- Vi behöver få ordning på vatten och avlopp på Hogdalsnäset, säger Mats Holm.
Samma uppfattning har kommunstyrelsens ordförande Ronnie Brorsson (s).
- Vi är överens i partiet och för en utbyggnad. Men vi ska inte rösta förrän i juni och sedan kommer säkert beslutet att överklagas, säger Ronnie Brorsson. |
|
|
Pressmeddelande - Miljö- och byggnämnden 22 maj 2008
Nötholmen blir naturreservat
Miljö- och byggnämnden beslutade vid torsdagens sammanträde att överlämna till fullmäktige att besluta att den största delen av Nötholmen skall bli ett kommunalt naturreservat. En gedigen utredning som pågått sedan förra året har föregått nämndens ställningstagande. Den del som undantas från reservatet är strandlinjen som vetter mot Kebalviken där det idag finns sjöbodar och bryggor.
Detaljplaner
Arbetet med ändring av detaljplanen vid Hålkedalens båtupplag för att ge utrymme för ny varvsbyggnad fortsätter och nämnden beslutade idag att godkänna detaljplanen för samråd.
Plantillstånd gavs också för byggnation av enbostadshus vid Selätervägen.
Däremot blev det återremiss på den detaljplan som bland annat omfattar ny småbåtshamn vid Starekilen. Där vill nämnden ha kompletterande analyser avseende utfartsvägen.
Plantillstånd i Östra delen av Stareområdet medgavs inte med hänvisning till att området idag inte har en naturlig koppling till nuvarande bebyggelse.
Den synnerligen omtalade detaljplanen för Kungbäck innehållande bland annat rätten att bygga ca 150 småstugor går nu vidare till fullmäktige för fastställelse.
Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Kosteröarna fortsätter. Vid dagens möte förelåg ett förslag om samrådsyttrande från nämnden. Detta vidarebefordrades till kommunstyrelsen för vidare behandling.
Byggärenden
Bygglov beviljades för den nya semesteranläggningen på Hällekind liksom bygglov för ny industribyggnad i kv. Segelmakaren mitt emot infarten till återvinningsstationen på Österöd
Nämnden tillmötesgick däremot inte önskemålet från en fastighetsägare om att få dela en fastighet innehållande 4 lägenheter på Storgatan 8
Ett antal positiva förhandsbesked beviljades dock liksom ett tillfälligt lov att under sommaren lägga ut en flytbrygga vid Kungstrappan. Detta för att en mindre passagerarbåt lättare skall kunna lägga till vid trappan.. Efter sommaren skall en utvärdering av åtgärden göras.
Sjöbodar
Nämnden informerades om den pågående brevväxlingen med ett antal sjöbodsägare och beslutade i anledning av detta att uppdra åt förvaltningen att under sommaren genomföra ytterligare ett antal inspektioner. Man skall då koncentrera sig på sjöbodar där tveksamhet om hur de används kvarstår, och där det är uppenbart att innehavarna hindrar allmänhetens tillträde till stränderna..
Övriga ärenden
Skyltningen runt och på Skagerackbyggnaden tycks nu bli mer ordnad sedan nämnden beviljat bygglov för skyltning enligt ett nytt förslag. Dock medgav man inte skyltning på räcket utmed strandpromenaden.
Att bygga plasttak över uteserveringen Bryggan fann inte nämndens gillande vilket resulterade i avslag på den ansökan
Ekonomin för Miljö- och byggnämnden ser efter första tertialet bra ut och inget talar för annat än att budgeten kommer att hållas.
Nämnden fick innan sammanträdet inleddes, tillsammans med representanter för Tekniska nämnden och Kommunstyrelsen, information om det pågående arbetet med att lösa vattenfrågan på Koster.
|
|
| Pressmeddelande - Miljö- och byggnämnden 17 april 2008
Beslut om huset i Båtviken närmar sig
Miljö och byggnämnden i Strömstad gjorde vid torsdagens möte ett sista försök att hitta en lösning på problemet med huset i Båtviken som idag saknar bygglov.
För att se om det går att anpassa huset till den gällande detaljplanen beslöt man att anlita en utomstående konsult. Denne får i uppdrag att göra en opartisk bedömning av ärendet och upprätta en s.k. frimärksplan som bara omfattar den aktuella fastigheten.
Oppositionspartierna reserverade sig mot beslutet och föreslog i stället att man skulle göra om alla detaljplaner i området som omfattar ca 140 fastigheter. Med tanke på att bygglovet på den aktuella fastigheten Kebal 1:33 är det enda som överklagats ansåg dock Strömstadspartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet att det var rimligare att göra en plan enbart för det hus där det finns ett problem. Särskilt som bedömningen för denna fastighet ändå skulle bli densamma även om man gjorde om planerna för samtliga fastigheter.
Arbetsutskottet i nämnden skall medverka vid projektgenomgången med den konsult som upphandlas.
- Det är inte möjligt att på förhand sia om vilken inverkan en ny detaljplan kommer att få på den aktuella byggnaden, men att det blir viss förändring är högst sannolikt säger Sören Eriksson.
Nytt flerbostadshus på Tången
Nämnden fattade också beslut om bygglov för flerbostadshus på fastigheterna Videörten 1-3 på Tångenområdet. De tre fastigheterna slås ihop till en och i stället för villor byggs nu flerbostadshus innehållande 10 lägenheter.
Redan innan beslutet fattades inkom flera protester från villaägare i området som ansåg att ett flerbostadshus skulle strida mot detaljplanen för området.
Detaljplanen anger dock enbart att tomterna skall bebyggas med bostäder och därför är det inte möjligt för nämnden att avslå en bygglovsansökan som inte uppenbart strider mot denna plan.
-Av diverse försäljningsprospekt och broschyrer kan man få intrycket att det enbart får byggas villor på området. Miljö och byggnämnden måste dock hålla sig till det juridiskt giltiga dokument som reglerar byggandet, d.v.s. detaljplanen. Där sägs inget om vilken typ av hus som får byggas, och därför måste vi bevilja bygglov säger nämndens ordförande Sören Eriksson.
Sjöräddningssällskapet får bygga nytt
Sjöräddningen i Strömstad kommer att få bygga ny räddningsstation på ABBA-piren. Nämnden gav ett tidsbegränsat bygglov på fem år för en byggnad som kommer att ge sällskapets frivilliga besättningar nya och ändamålsenliga lokaler. Möjlighet finns att senare förlänga bygglovet med ytterligare fem år. Den nya lokaliseringen ger sjöräddningen, förutom bättre arbetsförhållanden, även möjlighet att rycka ut betydligt snabbare än från den nuvarande kajplatsen vid Canningområdet.
Den planerade byggnaden kommer att ligga på ett av stadens mest exponerade områden vid södra infarten. Därför anger nämnden att placering av byggnaden skall ske i nära samråd med nämnden.
Avslag för byggnad på Rävö
Avslag på bygglov blev det däremot för en fastighetsägare på Rävö som ville bygga till sitt fritidshus. Detaljplanen tillåter en största byggnadsyta på 75 plus 15 kvm. På tomten finns redan idag byggnader på 80 kvm plus 12 kvm. Ägaren ville nu bygga till ytterligare 24 kvm på huvudbyggnaden, men detta accepterade inte nämnden som återremitterade ärendet till förvaltningen för delgivning till den sökande.
Bostäder i Stareområdet prioriteras
En exploatör i Stareområdet har uttryckt intresse för att bygga villor, flerbostadshus och en stor båthamn i Stareområdet. Området är enligt nämnden ett utvecklingsområde vars attraktionskraft kommer att öka i samband med att den nya infartsvägen blir klar.
Vid nämndmötet beslöt man att flytta upp planläggningen av detta projekt till prioritet 1 vilket betyder att detaljplanearbetet ev. kan påbörjas redan i år i stället för tidigast 2011.
Nytt affärshus på Österöd
Fastigheten Riggaren 1 vid infarten till återvinningsstationen på Österöd kommer att få ändrad användning. Idag finns där en verkstadsbyggnad på 232 kvm, men bygglov har nu beviljats för ett nytt affärshus på 1300 kvm.
Strömstad får skyltpolicy
Vid nämndens sammanträde diskuterades också utformningen av skyltar i stadsbilden. Man beslöt att tillsätta en särskild arbetsgrupp som skall arbeta fram en policy som skapar regler för mer enhetliga skyltar. Avsikten är att den som i framtiden vill skylta enligt den nya policyn inte skall behöva söka bygglov. I arbetsgruppen ingår Lars Åke Karlgren, (V) ordförande i kulturutskottet, Ulla Swedberg (Fp) och arkitekt P-O Hermansson.
Bygglov för fritidshus på Hällestrands Ängar
Nämnden beslutade efter länsstyrelsens avgörande i överklagandefrågan att överlämna till verkställande handläggare att fatta beslut om att bevilja bygglov.
Nämnden menade tidigare att detaljplanen inte medgav byggnation av fritidshus och hade därför avslagit ansökningarna.
Vi rättar oss självklart efter länsstyrelsens beslut säger Sören Eriksson, men beklagar samtidigt otydligheten i den gällande planen. Den nya nämnden kommer därför att vara extra noga vid granskning av detaljplaner så att denna typ av missförstånd kan undvikas i framtiden.
Bygglov för tillbyggnad av Eurocash
Nämnden beviljade Euorcash bygglov för tillbyggnad av affärshuset vid Oslovägen.
Bygglov har tidigare beviljats för inbyggnad av lastintaget och ärendet gällde nu en förlängning och påbyggnad av den norra delen av fastigheten. Företagets huvudkontor flyttas hit från Svinesund och butiken får en annan, mera kundanpassade entré.
|
|
Pressmeddelande 19 mars 2008:
Miljö och planfrågor i centrum på nämndmöte
Vid ett maratonmöte på onsdagen behandlade Miljö och byggnämnden i Strömstad ett sextiotal ärenden. Bland dessa var den slutliga versionen av kommunens sjöbodspolicy som nu går vidare till kommunfullmäktige för antagande. Det betyder att behandlingen av sjöbodsärenden därefter blir likadan i de fem bohuslänska kommuner som enats om gemensamma bestämmelser. Nämnden beslutade också att godkänna utskick av de första breven till sjöbodsägare som använder sina sjöbodar till annat än det som de är avsedda för.
Ett av de viktigaste inslagen i sjöbodspolicyn är att den skall förhindra privatisering av strandområden. Uppenbarligen har även länsstyrelsen skärpt sin hållning i detta avseende. Under mötet kom besked att länsstyrelsen utfärdat ett föreläggande om borttagande av en stor altanliknande uteplats som anlagts på Sydkoster nära stranden vid Kostersundet
Nya miljömål på remiss
Miljö och byggförvaltningen redovisade också förslag till nya miljömål i kommunen. Dessa går nu ut på en bred remiss för att kommuninnevånarnas synpunkter skall tillgodoses.
Inom kommunen ägnas mycket arbete åt just miljöfrågor. Under året har miljöenheten genomfört en omfattande inventering av läget när det gäller enskilda avlopp. Cirka sex hundra avloppsanläggningar av totalt tretusen har kontrollerats på Öddö, Saltö, Tjärnö och på delar av Hogdalsnäset. Situationen är inte upplyftande och kommunen kommer att kräva omfattande förbättringar på ett stort antal av dessa anläggningar. Inventeringen kommer under året att fortsätta i övriga områden.
Stor anläggning planeras i Hälle
Ett flertal stora planärenden behandlades också. Redan 2001 behandlade nämnden en ansökan om att få bygga 17 hus för permanentboende, 28 fritidsstugor och 33 campingstugor och ett hotell med ett sextiotal rum på Knarrås i Hälle. Denna ansökan har efter överklaganden nu fått en sådan utformning att nämnden kunde ge prövningstillstånd för en ny detaljplan som utöver en turistanläggning också omfattar en småbåtshamn.
Däremot blev det nej till en ansökan om att få detaljplanera området norr om tillfartsvägen till Nordby shoppingcenter. En sökande ville utveckla området för ytterligare handelsverksamhet.
Nämnden vill dock avvakta med tanke på att det redan pågår utbyggnad av Nordby och att det planeras för ytterligare utbyggnad av handelsverksamhet i Skee och vid Oslovägen i centralorten.
Vad beträffar Nordby så gav nämnden vid mötet bygglov för sammanbyggandet av den västra och östra delen av shoppingcentret.
Bostäder i Stare men inte på Nordkoster
Det blev negativt besked för de som ansökt om prövningstillstånd för att förtäta ett befintligt bostadsområde och bygga ytterligare nya bostäder på Nordkoster. Inget av de aktuella områdena anses som utvecklingsområden i den kommande fördjupade översiktsplanen för Koster.
Positivt besked lämnades dock för prövningstillstånd för en plan om att utveckla bostadsområden i Stareområdet och anlägga en småbåtshamn. Det handlar om tre separata planer för helårsbebyggelse där en av dessa kommer att innehålla flerbostadshus.
Även det välkända ärendet med huset i Båtviken stod på föredragningslistan. Ärendet lyftes dock ut för att ge tillfälle till en dialog med inblandade parter innan man går vidare.
Sjöräddningen till Myren
Sjöräddningen hade ansökt om prövningstillstånd för att se om det går att etablera en räddningsstation på ABBA-piren vid Myrens hamn. Meningarna om detta var delade inom nämnden, men efter en votering där centerpartiet och folkpartiet motsatte sig beslutet kunde nämnden ge ett positivt besked.
Surbrunnssalongen kommer att få ändrad användning framöver. Företaget Glassalongen har ansökt om att få använda byggnaden för ett glasblåseri och försäljning av egentillverkade produkter, och detta hade nämnden inga invändningar emot.
Inget hotell på Nord Långö
Ett negativt förhandsbesked lämnades till företaget Alaska Lodge Sweden som
vill bygga en större anläggning med värdshus, konferensmöjligheter, café och teater på Alaska. Nämnden konstaterade att anläggningen Alaska i sin helhet ligger inom naturreservatet Nord Långö. Reservatsföreskrifterna säger att det är förbjudet att företa nybyggnad eller annan bygglovspliktig verksamhet i annan mån än, som för Alaska´s del, serviceanordningar som toaletter och byggnader för caféändamål. Det noterades f.ö. att de två byggnader som redan finns på området tycks sakna bygglov.
Eurocash på Oslovägen vill bygga om sin entré och varumottagning. Med tanke på att entrén kommer att ligga nära den planerade rondellen i nuvarande ljuskrysset ville nämnden inte tillåta denna nybyggnad innan det står klart att den inte kommer i konflikt med rondellbygget. Däremot gavs klartecken för att bygga in den nuvarande varumottagningen mot Ringvägen.
ABBA-huset byggs om
Bygglov gavs också för en större ombyggnad av fastigheten Sardinen, d.v.s.gamla ABBA-huset. Den sökande, Frykvalla förvaltning AB, avser att bygga till huvudbyggnaden med ett våningsplan så att hela byggnaden blir så hög som det nuvarande hisstornet är idag. Skorstenen , liksom ett mindre gårdshus, kommer att rivas och den lägre delen av huvudbyggnaden kommer att höjas i nivå med resten av byggnaden.
Vid den diskussion om prioritering av byggplaner som nämnden hade endes man om att lyfta upp två planer som gäller bostäder och sätta igång arbetet med dessa. Det gäller området
bakom Sadelmakaren där det nu planeras för främst ungdomsbostäder.
Sören Eriksson
Ordförande
Miljö- och byggnämnden |
|
|
Olav Thon, Sören Eriksson, Johan Orvelin
| Nordby växer ännu mer |
|
| STRÖMSTAD 23 feb. 2008 |
Norges rikaste person drar på munnen och ler, när vi frågar hur analysen ser ut när köpcentret Nordby fördubblas.
- Handeln följer oljepriset, säger 85-årige Olav Thon.
Sedan drar han igång kampen om kunderna i Bohuslän, Trestad och Norge med det obligatoriska första spadtaget. |
|
För en halv miljard svenska kronor får han och hälftenägarna Orvelin Group AB ytterligare 50 butiker och totalt 85 000 kvadratmeter köpyta.
- Det blir nog en av Nordens största butikskoncentrationer, tror direktör Ulf Palm i Orvelin Group AB.
Men vad var det Olav Thon menade med oljepriset?
- Jo, att alla vet att oljan kommer att fortsätta bli dyrare. Ju mer den kostar desto rikare bli norrmännen och desto mer har de att handla här i Nordby.
Olav Thon ser ut att ha en fysik som en 30-åring och intellektet är vältrimmat. Nyligen har han startat köpcentrum i Charlottenberg och Töcksfors på 60 000 respektive 30 000 kvadratmeter. Hemma i Norge är han ägare och delägare av mer än 50 köpcentrum.
Monopolspelet
Men vad får han ut av att jobba så mycket, när han redan verkar ha en del pengar på banken? Olav Thon Gruppen drog första halvåret i fjol in 602 miljoner norska kronor före skatt.
- Det är så roligt, så roligt att se saker och ting växa fram, nästan som att spela Monopol förstår du, säger Olav Thon och ler.
För genidraget den här gången står kanske bröderna Orvelin i Strömstad som ska segla norska kunder på en nyinköpt färja från norska sidan till Kolvik. Därifrån bussas kunderna några kilometer till Nordby köpcenter. På färjan tillbaka till Norge finns starkvaror att köpa med lågt danskt skattepåslag.
Det kommer att påverka Systembolaget.
- Ja, dem borde vi egentligen ha hit med en butik. Det ska vi nog ändå jobba på, säger Olav Thon.
Räcker kunderna?
Vem ska förlora? Alla vet att kunderna rimligen inte räcker för att göra alla lyckliga när Nordby byggs ut, Ikea drar med sig butiker till Torp och Överby satsar på att bli störst i landet.
Och i Munkedal väntar man på att Stop’ n Shop ska sätta igång bygget på Håby. En handelsutredning av länsstyrelsen som presenterades för ett år sedan visade att det planerade köpcentrumet i Håby måste få mycket speciella varor för att dra tillräckligt med kunder.
- Men vi koncentrerar oss på norrmän, säger mångmiljardären Olav Thon.
Så var det sagt: Nordby blir Norges största köpcentrum.
|
|
| Ledare i GT 2008-02-10 |
BLEV VÄNDPUNKTEN. Sjöbodarna i Sunnaå hamn har fått fart på kustkommunerna. Nu plötsligt tas svartbyggda sjöbodar på allvar. För Melleruds del klämtar klockan. Foto: Mette Muhli
Getingbo(d)
Västra Götalands nye landshövding Lars Bäckström hamnade i världens getingbo direkt. I Vänersborg sitter polisens utredare Erold Coleman med landets största kriminalutredning när det gäller brott mot miljöbalken. Det är staten som polisanmält, och det handlar om de numera 127 riksbekanta ”sjöbodarna” i vattnet och på land i Sunnanå hamn utanför Mellerud. Detta är den kriminella biten, det vill säga: Har kommunalpolitiker eller tjänstemän gjort sig skyldiga till brott mot strandskyddsbestämmelserna och till det som formellt kallas olovlig vattenverksamhet? Egentligen handlar det om två förundersökningar: Den ena handlar om de misstänkta brotten mot strandskyddet och rubriceras tjänstefel, rivning-en av piren är den andra. En åklagare i Uddevalla och en i Göteborg håller i dem. Lita på att den här utredningen tar tid.
Och de personer som anklagas för att ha haft ansvaret tänker inte lägga sig platt. Alla skyller på alla, och politikerna backas upp av Reigun Thune Hedström på Sveriges kommuner och landsting som säger:
– Ska politik vara tjänstefel? Hur man tolkar en lagstiftning är politik helt och hållet.
Samtidigt pågår länsstyrelsens egen utredning om vad man ska göra med Sunnanå hamn och alla sjöbodarna.
Den har pågått sedan 29 juni förra året, och nästa måndag ska Mellerud ha lämnat ett slutgiltigt förslag på hur man mer eller mindre ska återställa det gigantiska svartbygget.
Mellerud har erbjudits att komma med förslag till lösningar, men hittills har alla förkastats av länsstyrelsen som tycker att de inte kommer i närheten av vad man kan acceptera.
Oavsett vilket kommer länsstyrelsen att fatta ett beslut i vår, och konsekvenserna blir smärtsamma för Melleruds kommun och för sjöbodsägarna. Följaktligen kommer som ett brev på posten en tredje utredning: Vem lurade i sjöbods-ägarna att de köpte lagliga sommarstugor? De köpte i god tro för mellan 350000 och en miljon kronor.
Om de nu får sina bodar rivna eller blir förbjudna att bo där, kommer de givetvis att kräva pengarna tillbaka – med all rätt. Vem ska betala dem? Den här processen blir den mest komplicerade av alla, och den har inte ens börjat. Hur det än går blir detta en riktigt dyr affär för Melleruds skattebetalare – för det är de som får stå för notan till slut.
Länsstyrelsen står stadigt med båda fötterna på en dom från i höstas, då Miljööverdomstolen konstaterade att en sjöbod är ett oisolerat förråd där man inte får bo.
Den domen och polisutredningen om bodarna i Sunnanå kommer att få betydelse för hela västkusten, för hela landet. Och redan har det börjat hända saker. I morgon kommer länsstyrelsens folk till Strömstad, inbjudna av kommunledningen, för att inspektera – just det – sjöbodar. Jojo, det låter fint. Men det är en omvändelse under galgen. Om kustkommunernas ansvariga hade tagit svartbyggda sommarhus kamouflerade till sjöbodar på allvar, hade det inte varit ett sådant getingbo som det nu är. Det enda goda som kan komma ur det här är att det äntligen blir tydliga regler och klara regler för vad som gäller. Annars finns här bara förlorare.
Av Jimmy Fredriksson
jimmy.fredriksson@gt.se
|
|
Artikel i Halden Arbeiderblad 15 jan. 2008
(Det verkar som om Torstenssons påstående efter valet om rasism kommit på skam) |
Haldensere bygger i Strömstad
Haldenserne Erlan Aastebøl og Trond Østby har fått byggetillatelse for i alt 32 nye leiligheter i Strömstad.
Tillatelsen har de fått gjennom firmaet Strömstad Boligutveckling, som skal bygge leilighetene på Tången, med utsikt mot Strömsvatnet. De regner med byggestart sent på våren eller til sommeren.
Planene har eksistert lenge, og byggetillatelsen var derfor kjærkommen.
– Det har tatt tid, men vi er veldig glade for at miljö- og byggnämnden til slutt sa ja. Vi har justert og revidert planene, og på slutten var lederen i nämnden, Sören Eriksson sterkt medvirkende til at vi fikk tillatelsen, sier Østby og Aastebøl til Strömstads Tidning.
Området som skal bygges ut er på 5,5 mål og ligger på Tångenvägen, i et område uten gjennomgangstrafikk.
|
|
| 2008-01-15 (Artikel publicerat i GT 4 oktober 2007) |
Strand ska med lag byggas
(Denna artikel publiceras i anledning av att ett avgörande närmar sig för sjöbodarna i Sunnanå)
Det var inte ett klubbslag Melleruds kommun fick i huvudet av Läns- styrelsen i går.
Det var ett dråpslag, som fick det att skälva i alla Vänerhamnar och efter hela havsbandet mellan Marstrand och Strömstad.
Det var en unik fotnedsättning för att få till stånd lag och ordning i Vilda Västerns kustkommuner.
Först: Otyget med sjöbodar som används som fritidshus finns efter hela kusten.
Hyckleriet känner inga gränser. Kommuner, mäklare och sommargäster bryter medvetet mot massor av lagar varje dag året, runt, när det gäller sjöbodarna.
Men Melleruds kommun kom ut ur garderoben och gjorde det helt öppet och synnerligen utmanande.
Totalt byggdes 127 fritidshus i Sunnanå hamn i Vänern, men Melleruds kommunledning trodde att om man bara kallade dem förråd så skulle man komma undan med det.
Kommunledningen gav blanka tusan i detaljplanen, struntade högaktningsfullt i strandskyddsbestämmelserna och blundade för vattendomen.
Sjöbodarna i Sunnanå salufördes som ”förråd” och kostade mellan 300000 och en miljon.
En stor reklamtavla för Sunnanå hamn sattes upp vid södra rondellen.
Och folk stod i kö. De fick vatten, avlopp och el indraget, de dyraste hade egen båtplats och kommunens tjänstemän lugnade oroliga spekulanter med att det var okej att bo där bara man inte mantalsskrev sig i sjöboden.
Arbetet med Sunnanå gav arbetstillfällen, satte Mellerud kommun på kartan, lockade köpstarka sommargäster.
Det var före i går.
I dag är en ny dag i sjöbodarnas historia och den dagen är nattsvart för Melleruds befolkning och för ägarna till ”förråden” i Sunnanå hamn.
I dag är Melleruds kommun anmäld till åklagare för misstanke om brott mot miljöbalken.
Länsstyrelsen har satt hamnen i Sunnanå under tvångsförvaltning, en unik åtgärd som innebär att all vidare bygglovsgivning i hamnen ska prövas av Länsstyrelsen.
Vad tänkte Melleruds politiska ledning på?
Trodde de att de skulle kunna bryta mot alla regelverk utan att något hände?
Som försvar säger politikerna att de gjorde det för kommunens bästa. De ville göra Mellerud mer attraktivt.
Jo, förmodligen var det så. Men dumheten var större än nyttan.
Politikerna lurade inte bara sina väljare utan också alla dem som köpte fritidshusen.
De litade på tjänstemännen och politikernas försäkran att det inte skulle bli några problem, att det hela var ett vattentätt bedrägeri som aldrig skulle avslöjas.
Lagen kommer att ha sin gång när det gäller skuldfrågan.
Men hamnen i Sunnanå är ett gigantiskt svartbygge och måste givetvis återställas så gott det går.
Många sjöbodar kommer att rivas, andra kommer att bli av med vatten, avlopp och isolering.
Bakom hörnet lurar inte bara lagens långa arm utan också stämningar från advokater som kommer att anlitas av blåsta sjöbodsägare.
Det här blir dyrt för lilla Mellerud. Det högsta politiska ansvaret har kommunalrådet och centerpartisten Robert Svensson.
Han borde ta konsekvenserna och lämna ansvaret för kommunens ledning till någon annan.
Det var Svensson som drev igenom att kommunen skulle använda devisen ”Hårda bud i Mellerud”.
Som man ropar i skogen får man svar!
Av Jimmy Fredriksson
jimmy.fredriksson@gt.se |
|
| 2008-01-03 GT |
Stoppad från sitt politiska uppdrag
STRÖMSTAD. Att kombinera arbetet som sjuksköterska och politiker går inte.
I varje fall inte om du bor i Strömstad.
- Jag får inte ens tjänstledigt utan lön för att vara med på sammanträden, säger nattsjuksköterskan Mait Astklev. Jag trodde att vi levde i en demokrati.
Efter att ha arbetat i vården i nästan 40 år gick sjuksköterskan Mait Astklev med i Strömstadspartiet och valdes efter valet in som ordinarie ledamot i omsorgsnämnden.
– Nu får jag inte ens ledigt för att vara med på sammanträdena, säger Mait Astklev.
– Inför senaste sammanträdet i november hade jag till och med ordnat med en vikarie i god tid, men jag fick ändå avslag på min ledighetsansökan.
– Jag anses kanske som obekväm för att jag råkar ha vårderfarenhet och för att mitt parti varit emot kommunens nya arbetssätt i hemtjänsten.
– Men jag är ju folkvald och då skall inte mitt politiska uppdrag i omsorgsförvaltningen påverkas negativt, säger Mait Astklev.
Lagen otydlig
Enligt Ann Sofie Agnvevik, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, är kommunallagen inte helt tydlig om ledighet för förtroendevalda.
– Enligt lagen bör förtroendevalda beviljas ledighet för politiska uppdrag, men inget mer.
– Kommunallagens bestämmelser skapar en gråzon som kan ställa till med problem, säger Ann Sofi Agnevik.
"Häxjakt"
Partikollegan och läkaren Göran Helling är upprörd och anser att kommunen nu gått över gränsen för vad som är tillåtet.
– Det har blivit en häxjakt på Mait Astklev, säger Göran Helling.
– Hon blir motarbetad och hennes arbetsgivare gör det nästan omöjligt för henne att vara politiker. Detta är skandal!
Förvaltningschef Anders Fischer menar att det är förvaltningens rutiner som försvårar möjligheterna för ledighet för förtroendevalda.
"Kommer aldrig sluta"
– Dessutom är Mait Astklevs situation som förtroendevald mycket speciell, säger Anders Fischer.
– Hon är politiker i omsorgsnämnden och dessutom anställd som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen och det har krånglat till det.
– Jag har lång vårdkunskap och är demokratiskt vald, säger Mait Astklev. Jag kommer aldrig att sluta med politik bara för jag är motarbetad av min arbetsgivare. Så här får det bara inte gå till.
Av Michael Syrén
michael.syren@gt.se
|
|
| 2007-12-17 |
Snart kan du busse til Rygge
Planlegger du en flytur fra Moss lufthavn Rygge neste år, så er det bare til å la bilen stå. Fra februar av kan du nemlig ta buss fra Svinesundsparken til Østfold-flyplassen.
- VI HAR TROEN PÅ RYGGE SOM FLYPLASS. DE REGNER MED Å HA RUNDT 700.000 PASSASJERER, OG AT ANTALLET FLYAVGANGER BARE KOMMER TIL Å STIGE.
Vi ønsker å være med fra starten, sier administrerende direktør i Nettbuss Østfold AS, Thor Anders Hansen.
En buss i timen
Derfor skal Timeekspressen fra februar av også ha en rute som går til den nye Østfoldflyplassen.
- Fra 4. februar vil ekspressbussene gå fra Strömstad, Nordby, Svinesundsparken, Sarpsborg til Moss Lufthavn Rygge og så videre mot Oslo, sier Hansen.
Han forteller at det vil bli timeavganger til Rygge. Samtidig styrkes tilbudet mellom Sarpsborg og Oslo. Her vil det fra februar av bli avganger hver halvtime.
- Det skal bli så mange avganger, at en nesten slipper å sjekke rutetabellen, sier Hansen.
Gode p-muligheter
Han sier at han er spent på hvordan kundene vil motta det nye tilbudet om bussavganger til Rygge.
- Svinesundsparken er jo et sentralt område med gode parkeringsmuligheter for haldenserne, sier Hansen.
Han legger til at flybussen til Rygge vil være lett å identifisere på grunn av Timeekspressens lilla farge.
- Vi kommer sikkert også til å bruke den fine logoen til lufthavnen, slik at det ikke skal være vanskelig for kundene å finne riktig buss, sier han.
|
|
| 2007-12-10 |
| Från NRK Östfold |
Naboaksjon stoppet shoppingferge
Hensikten med fergetilbudet er å trekke flere kunder til Nordby shoppingsenter.
Foto:Rainer Prang/NRK
Det blir ingen ferge fra Øra i Fredrikstad til Svinesund.
Den planlagte shopping-fergen mellom Fredrikstad og Nordby ved Svinesund, kommer ikke til å ha anløp på Øra som planlagt.
Skrinlegger planene
Ifølge Fredriksstad Blad skrinlegger svenske Orvelin Group i Strømstad planene om å ha fergeleie på Vaterland, på grunn av høylytte protester fra naboene.
- Et fergeleie i Øraveien industripark ville enten båndlegge for store områder eller føre til stor ulempe for våre naboer, sier Tore Auensen i Øraveien Industripark til Fredriksstad Blad.
Må finne annen havn
Det var biltrafikken som en shoppingferge til Nordbysenteret i Sverige ville føre med seg som naboene protesterte mot. Trafikken skulle ifølge planene gå langs et boligområde og en skolevei.
Nå vil Orvelin Group prøve å finne en annen anløpshavn for fergen, som etter planen skal gå mellom Fredrikstad, Nordby shoppingsenter og Skagen. |
|
| 2007-11-12 |
| Från Göteborgsposten |
Kostershavets Naturum krymps
Den omdiskuterade byggnaden Kosterhavets Naturum har nu fått ett nytt utseende. Från mitten av november kan allmänheten tycka till.
Det planerade naturummet är omdiskuterat både när det det gäller placering och utseende.
- Det är och har varit mycket diskussioner. Vi har haft många möten både på Koster och i Strömstad, säger Sören Eriksson (stp) ordförande i miljö-och byggnadsnämnden.
Enligt planen skall byggnaden placeras i Kostersundet och den uppfattningen ligger fast. Däremot har byggnadens utseende förändrats.
En våning i stället för två
Huvudbyggnaden har sänkts två meter och det innebär att den endast blir en våning hög i stället för två. Byggnaden blir också en meter smalare. Samtidigt har bredden och höjden på hörsalsbyggnaden ökats så att bägge byggnaderna nu har samma proportioner.
- En del tyckte att naturummet genom sin höjd var en främmande fågel. Vi har därför tagit bort en våning och det har blivit möjligt genom att vi placerar kontor i land i stället för på Koster. Byggnaderna harmoniserar nu bättre med omgivningen De sticker inte upp ur den kringliggande bebyggelsen och och har inte den dominerande utformning som naturum tidigare kritiserats för, säger Sören Eriksson.
Han anser att Naturvårdsverket varit lyhört och tagit mycket stor hänsyn till vad Kosterborna tycker i samband med utformningen av naturummet.
- Och jag tycker att resultatet har blivit bra. Byggnaden i det utförande som nu föreslås smälter väl in i miljön utan att man behövt göra alltför stora avsteg från den tänkta funktionen.
Detaljplanen för naturummet kommer nu att ställas ut till allmänt beskådande.
- Från den 17 november finns planen utställd och då får vi se vad folk tycker, säger Sören Eriksson.
Han hoppas att förslaget blir väl mottaget.
- Det finns alltid synpunkter om hur byggnader skall se ut och var de skall ligga. Men det här en mycket viktig fråga för oss om vi skall kunna locka både svenska och utländska turister,
Färdigbyggt 2009?
Sören Eriksson räknar med att planen skall kunna antas av fullmäktige i januari 2008 och att naturummet skall finnas på plats när nationalparken invigs 2009.
- Överklagas planen till länsstyrelsen och sedan till regeringen kan det dra ut på tiden innan planen är färdigbehandlad och bygget komma i gång , säger han.
|
|
| 2007-10-15 |
| Från Halden Arbeiderblad |
42 feriehus blir dyrere
De som har kjøpt seg fritidshus på Hällestrands Ängar nord for Strömstad, får en ekstraregning på 100.000 kroner. Årsaken er at byggnadsnämnden har omklassifisert boligene fra fritids- til bolighus.
AV KÅRE RENNESTRAUM
Grunnarbeidene har så vidt kommet i gang og bygging av 42 boliger på Hällestrands Ängar starter før jul. Men prisen er økt med 100.000 kroner som følge av at det skal bygges helårsboliger og ikke fritidshus.
Totalt skal det bygges 42 boliger i området, og det er svært mange nordmenn som har kjøpt fritidshus her.
Planene om fritidshus er tidligere godkjent, men nå har byggnadsnämnden bestemt at de skal bygges som helårsboliger. Det betyr bedre isolering, varmegjenvinning og en del miljøtiltak ellers. Totalt kommer ekstraregningen på 100.000 kroner.
- Det er visstnok et EU-direktiv fra 1. juli som har ført til vedtaket som koster oss 100.000 kroner ekstra. Jeg ble svært overrasket siden feltet allerede var godkjent, sier Gro Eide fra Heggedal.
- Vi kjøpte tidlig og gleder oss til at boligen står ferdig omkring påske. Med det nye tillegget kommer prisen inkludert tomt på ca to millioner kroner. Men vi har lenge ønsket oss feriehus i Strömstad og trekker oss ikke fordi det blir dyrere enn beregnet, sier hun.
Kommentar
Påståendet att Miljö- och byggnämnden skulle ha "omklassifisert" husen från fritidshus till helårshus är fullständigt gripet ur luften. Nämnden har inte gjort någonting utom att meddela att för byggnation på Hällestrands Ängar gäller den detaljplan som fastställdes förra året.
Läs mer om saken i kommentarerna nedan.
Egentligen är det märkligt att en tidning inte bryr sig om att kontrollera uppgifter innan de publicerar dem. |
|
| Fredag 12 oktober 2007 |
| Från Sveriges Radio Väst |
Besvikna husköpare i Strömstad
I Strömstad är de norska husköparna på Hällestrand besvikna på kommunen. Kommunen kräver numera att alla hus på det nya Hällestrands Ängar ska vara åretrunthus, trots att många köpt sina hus som fritidshus.
Det blir dyrare för varje köpare. En av dem är Gro Eide från Heggedal utanför Oslo. Och hon blev mycket arg när hon hörde kommunen beslut.
De har köpt ett fritidshus och för Gro Eide och hennes make betydde detta 100.000 kr i extra utgifter när deras hus måste isoleras bättre och inte får ha direktverkande elvärme som det var tänkt.
Kommentar
Jag kan förstå att Gro Eide är upprörd, men hon vänder sig åt fel håll. Hon borda vända sig till det företag som sålt tomt och hus och som vilselett sina kunder när det gäller vilka krav som gäller vid byggnation på Hällestrands Ängar. Kommunens samlade uppfattning är att detta område enligt gällande bestämmelser skall bebyggas med hus som uppfyller kraven på åretruntboende.
Jag tycker faktiskt att den klagande damen skall vara glad att det finns sådana krav. I synnerhet som hon bara behöver betala 100.000:- för att få ett bättre isolerat hus, med ett betydligt bättre värmesystem än direktverkande el. På sikt blir det en lönsam affär. Inte minst den dagen hon eventuellt överväger att sälja. Då kommer pengarna tillbaka med synnerligen god ränta.
Vi anser att det framgår med all önskvärd tydlighet att detaljplanen för detta område avser åretrunt- bebyggelse.
Studera illustrationerna till planen nedan och lägg särskilt märke till hur exploatören raderat bort den byggplats som enligt planen var tänkt att användas till förskola, äldreboende eller liknande.
Har du svårt att tyda kartmaterialet klicka här antagna planer
Där kan även läsa planbeskrivningen som talar om vattenburet värmesystem, bussar till skolor mm. Alltså ytterligare information som stöder vår uppfattning om syftet med denna detaljplan.
Detta är planförfattarens illustrationen till detaljplanen
Detta är exploatörens illustration av samma område
Lägg märke till hur elegant man raderat bort illustrationen av förskola/äldreboende
Sören Eriksson
Ordf. MBN |
|
| Lördag 21 Oktober 2006 |
En vilja till breda samförståndslösningar signalerades när den nya majoriteten i Strömstads kommun presenterade sig.
- Det är viktigt med ett bra samarbetsklimat, sa blivande kommunalrådet Ronnie Brorsson (s). |
- Vi vill söka bredast möjliga lösningar i olika frågor, underströk också Sören Eriksson från strömstadspartiet.
Koalitionen mellan detta parti, socialdemokraterna och vänsterpartiet innebär att borgerligheten i Strömstad får finna sig i en ovanlig oppositionsroll:
- Det kan vara nyttigt och vitaliserande för makten att gå i opposition, sa Sören Eriksson som dock vill ta vara på oppositionens kunskap i olika ärenden.
Bohusläningen berättade i går att Ronnie Brorsson är blivande kommunalråd i Strömstad. I går presenterades han officiellt:
- Det här känns spännande och inspirerande. Och kul, sa han.
Socialdemokraterna har fått samarbetsinviter även från borgerligt håll. En jämförelse av synen på olika sakfrågor har lett fram till det valda samarbetet.
Brorsson får strömstadspartiets Sven Moosberg vid sin sida som förste vice ordförande i kommunstyrelsen posten som andre vice går till oppositionen.
Sören Eriksson är beredd att axla ansvaret som ordförande i bygg-och miljönämnden, något som förutsätter att han avslutar eller lämnar över alla uppdrag i sin byggkonsultfirma som rör ärenden i Strömstads kommun.
Ordförandeposterna i barn- och utbildningsnämnd och teknisk nämnd är vikta för socialdemokrater. Andra platser avstås till förmån för vänsterpartiet, som får rejäl utdelning på sina två mandat.
- Vi har inga problem att få fram folk, bedyrade Lars-Åke Karlgren (v), trots att partiet gick till val med bara tre namn på valsedeln.
Samsyn i exploateringsfrågor som Canning har enligt Karlgren gjort det lätt att välja koalitionen.
I fråga om Canning är inriktningen att ta upp en diskussion med fastighetsägaren om nybyggnationen.
- Vi vill ju helst att alla stadsdelar bebos året om, sa Sören Eriksson.
Satsning på boende hör till det som utlovas, såväl ungdomsbostäder som trygghetsboende för äldre. Omstöpningen av Strömstads centrum, en fråga där det inte råder full enighet, ska analyseras vidare. Det framgår av det dokument för samarbetet som de tre partierna la fram igår. |
|
| 2007-09-16 Artikel i GT |
"Hade inte hänt en svensk familj"
STRÖMSTAD. - Detta hade aldrig hänt om vi varit en svensk familj.
Norrmannen Geir Nielsen, 42, hans maka Anne, 41, och barnen Frida, 10, och Marcus, 7, kan tvingas riva sitt tiomiljonershus i Båtviken utanför Strömstad.
Allt för att en granne överklagat bygglovet av huset, som faktiskt är lägre än huset som stod där innan.
– Vi har ansträngt oss att bygga huset så att det så naturligt som möjligt ingår i naturen, med hjälp av bohuslänsk granit och lärkträ som grånar med åren. Det gamla huset var betydligt högre. Dessutom har vi lagt huset så att det ska skymma sikten så lite som möjligt för våra grannar, säger Geir Nielsen.
– Vi köpte tomten här med det gamla fritidshuset för sex år sedan. Hela familjen har trivts här redan från början.
Fick dispens
När Geir lämnade in ansökan om bygglov fick han klartecken från byggnadsnämnden och dispens för att delar av huset skulle gå in över så kallad prickad mark.
– Kommunens folk var till och med här och mätte ut var huset skulle stå.
Men så kom överklagan från en granne.
– Han är rätt ensam om att protestera. Resten av grannarna har gått ut med ett upprop där så gott som samtliga skrivit under att de stöder oss, säger Geir.
Fick löfte
Trots överklagan fick Geir nämligen löfte av kommunen om att det skulle ordna sig med bygglovet så småningom. Därför tvekade han inte att bygga färdigt sitt semesterparadis.
– Vi har lagt ner våra själar och mycket pengar på det här huset. Det är byggt för framtiden. Här vill vi fira många jular, somrar och andra årstider.
När kommunen bestämde att göra en ny detaljplan för området, för att i efterhand få till stånd ett giltigt byggnadslov, blev det arbetet stoppat efter valet i höstas då Strömstadspartiet blev största partiet i kommunen.
– Om vi gör en ny detaljplan kan man räkna med en mängd nya överklaganden. Till slut blir det en ohållbar situation, säger Sören Eriksson, ordförande i byggnadsnämnden och ledare för Strömstadspartiet, som också menar att Geir Nielsen skulle avbrutit bygget av sitt hus så fort han fick veta om överklagandet.
Men Geir upplever att han och familjen är utsatt för en häxprocess där en rad olika personer samarbetar för att motarbeta dem för att de är norrmän.
Vågar inte
– Det har gått så långt här uppe att ingen längre vågar hissa en norsk flagga för att inte väcka anstöt. Hade vi varit en vanlig svensk familj hade vi aldrig hamnat i den här situationen.
Nu är ärendet anmält till JO samtidigt som det avgörs i länsrätten ifall kommunen på nytt ska ta upp arbetet med den nya detaljplanen.
– Självklart kommer vi att finna oss i länsrättens beslut, vad det än blir. Och även om jag och Strömstadspartiet varit skarpt kritiska till att kapitalstarka intressenter utifrån lägger beslag på mark för att bygga storhotell, skulle det aldrig falla mig in att gå in och kritisera eller särbehandla en enskild norrman, säger Sören Eriksson.
Inte överklagat
Han tillägger:
– I samma område har jag som byggkonsulent hjälpt en annan norrman med både dispens och bygglov för ett stort hus. Enda skillnaden är att det bygget aldrig blev överklagat.
Vill det sig illa tvingas Geir Nielsen att riva sitt tiomiljonershus, för att i stället bygga på en annan del av tomten där det går att få bygglov – och därmed helt skymma sikten för närmsta grannen.
Av Lasse Råde
lasse.rade@gt. |
|
Karl Henrik Sax: Miljonfelet
 |
Snygg villa, eller hur?
Så tycker naturligtvis norrmannen Geir Nielsen om sitt drömhus i Kebal, mellan golfbanan och Båteviken nordväst om Strömstad.
Problemet är bara att huset saknar bygglov. I värsta fall måste miljoninvesteringen rivas.
Kommunen sa visserligen ja till bygget, Nielsen murade i god tro, men sedan visade det sig att beslutet byggde på juridiskt ohållbar grund.
Att politiker och tjänstemän fattar felaktiga beslut händer var och varannan dag. Det är inte ursäktligt, men ändå begripligt. Lagar måste tolkas. Regler kan vara krångliga.
I byggsvängen finns ytterligare en komplikation. Byggnadsnämnderna kan bevilja dispenser, godkänna enskilda avsteg från gällande planer. Sånt sker också ofta.
Ändringarna brukar passera mellan lagens fingrar, om inte någon granne överklagar.
Men det verkliga problemet är att politikerna i Strömstad först sa ja, sedan ändrade sig, och nu lämnar de en enskild medborgare i sticket.
”Skyll dig själv som litade på oss.”
Som tur är händer sånt inte ens vartannat decennium.
Därför har Nielsen nu anmält kommunen till justitieombudsmannen JO, som får syna om familjen utsatts för övergrepp.
Enkelt förklarat ser trasslet ut så här, fast bygglagar är aldrig enkla.
För sex år sedan ville Strömstads dåvarande borgerliga majoritet försöka sätta fart på inflyttningen.
Just i Kebal fanns ett gammalt sommarstugeområde, som kunde göras om för bonde året runt. Byggnadsnämnden höjde den tillåtna byggytan från 60 till 180 kvadrat i hela området. Nu kunde ägarna börja bygga till.
Familjen Nielsen rev i stället sin gamla stuga och satsade på nybygge. Tyvärr gick inte kåken in på tomten utan att delvis hamna på prickad mark.
Det skulle gå bra ändå, menade byggnadsnämnden och hänvisade till underhandsbesked från länsstyrelsens experter.
Prickade områden betyder byggförbud och finns på nästan alla tomtkartor.
Huset hamnar kanske för nära grannen, eller så vill kommunen reservera marken för framtida rör och ledningar.
Men huvudsaken för historien är att vad som ska prickas kan kommunen bestämma.
Bygget överklagades av en granne till både länsrätten och kammarrätten. Och de dömde att politikerna gjort formellt fel.
Av snålhet och för att spara tid hade kommunen inte brytt sig om att ändra detaljkartorna för varje enskild tomt. Men juridiskt sett är det tomtkartan som gäller.
Så långt hängde ni med? Resten blir mer obegripligt.
I valet 2006 fick kommunen ny majoritet (lokala Strömstadspartiet + socialdemokraterna). De verkar inte längre vara lika intresserade av Kebalområdet.
Fast Nielsens ärende skulle fortfarande gå att rätta till i efterhand, genom att kommunen ändrar planen så att den passar verkligheten. Sånt är inte sällsynt.
Men den nya majoriteten väljer i stället att ”avbryta planarbetet”.
Visst kan du säga att den som börjar bygga, innan alla grannar haft chans att överklaga, kan skylla sig själv.
Men sens moralen måste ändå bli: lita inte på politikerna.
En ny regim har fått konsekvenser som kan kosta en enskild medborgare i ett enskilt ärende miljontals kronor i efterskott.
Det är omoral. JO har fått en nöt att fundera över.
Av Karl Henrik Sax
karlhenrik.sax@gt.se
Kommentarer
Ovanstående artikel införd i GT den 12 september är så sprängfylld med felaktigheter att den knappast låter sig kommenteras, men vi gör ändå ett försök.
1. Nielsen startade bygget trots att bygglovet var överklagat
2. Det var inte fråga om att bygga innan alla grannar fått chans att yttra sig
3. Om en plankarta upprättats 2001 hade den inte lagt ut en byggrätt där Nielsen byggt sitt hus
4. Planen går inte att ändra så att den passar verkligheten. Det skulle strida mot alla bestämmelser.
5. Det är helt fel att påstå att den nya majoriteten inte är intresserad av Kebalområdet
6. Plan- och bygglagen kräver att en byggnadsnämnd ingriper om ett hus saknar bygglov
7. Det är inte alls fråga om omoral, det är fråga om professionell ärendehantering
8. Nielsen "murade" inte alls i god tro, han var fullt medveten om att bygglovet var överklagat
9. Politikerna i Strömstad ändrade sig inte det var överordnade myndigheter som ändrade beslutet
Karl Henrik Sax har inte fattat att vi avbrutit planarbetet bara för att inte hamna i samma prekära situation som den gamla nämnden gjorde. Han förstår inte att man måste tänka efter väldigt noga innan man fattar beslut i ett så här känsligt ärende.
Karl Henrik Sax har inga andra ambitioner med sin artikel än att genom diverse fria fantasier inbilla läsaren att han har kunskap om något som han helt klart är fullständigt ovetande om. Han brydde sig inte ens om att lägga ner anständig tid på källforskning, vilket i sig vittnar om kvalitén på det han författat om huset i Båtviken.
Slutligen kan det vara värt att notera att den nöt Karl Henrik Sax ansåg att JO fått att fundera över, var ingen nöt utan bara ett tomt skal. Därför avskrev JO ärendet utan vidare.
Det bör också noteras att Länsrätten senare också givit nämnden rätt när man beslutade att avbryta planarbetet. Kommentarer från Karl Henrik Sax om detta förhållande väntar vi fortfarande på.
Helt uppenbart är att denne Karl Henrik Sax saknar all kunskap om reglerna för detaljplaneläggning. |
|
Neste ordfører
Peter Heje mener oppriktig at Strömstad er fullstendig avhengig av nordmenn.
De norske besteforeldrene hans, som kom flyttende over grensen fra Selbak i 1938, ville snudd seg i graven av Strömstadspartiets holdninger.

Ny ordfører?: Toppkandidaten til Centerpartiet, Peter Heje, er trolig kommende ordfører i Strömstad.
Han hevder han har best odds for å bli ny ordfører fra oktober/november.
- Strömstad som samfunn kan ikke leve uten nordmenn. Uten dere hadde vi ikke hatt svømmehall, gymnasium og ishall. Det er kunstig å kjempe imot kommunens viktige inntekter fra grensehandel og turisme, sier Heje til SA.
I 1992/93 ble den store arbeidsplassen i Strömstad, Elektrolux, stengt. Ordførerkandidaten hevder at kommunen på det tidspunktet hadde Sveriges høyeste arbeidsledighet. Han anslår at det norske hotellprosjektet på Nötholmen/Käbalviken vil skape 140 nye heltidsjobber.
- Nå har vi lav arbeidsledighet. Da får det heller være at husprisene stiger. Det finnes jo en selger på hver bolig i tillegg til en kjøper. Selgeren er ofte svensk, og da bør han ikke klage på høye priser, sier han.
Heje er handelsmannen som eier byens byggevarehus. I jobben møter han grasrota og tar en prat med de fleste. Politikk har han syslet med siden 1988 og nå er han klar for ordførerjobben.
- Ja, jeg regner med å bli den nye ordføreren. Trygg kan man aldri være, men jeg føler at Centerpartiet vil få med seg flere andre politiske partier som deler synet på det nye Strömstadspartiet.
Han er, i likhet med partikollega Torsten Torstensson, fortørnet over det han kaller antinorske holdninger på grasrotplanet i Strömstad. I hans øyne er den viktigste oppgaven til den nye ordføreren å fortsette å diskutere alle spørsmål med optimistisk utgangspunkt.
|
|
Maktskifte i Strömstad
Strömstad-partiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tar styringen i Strömstad. Dermed brytes nærmere 40 år med borgerlig styre.
Av Rainer PrangPublisert 19.10.2006 11:00
Onsdag kveld kom Strömstad-partiet til enighet med Socialdemokraterna og Vänsterpartiet om å ta over styringen i Strömstad, melder Västnytt.
Det nystartede Strömstad-spartiet ble valgets store vinnere i september og fikk nærmere 30 prosent av stemmene.
Turbulente forhandlinger
Det nystartede Strömstad-partiet, som ble valgvinner og fikk 28,9 prosent av stemmene i kommunen ved valget i september, gjorde det helt klart at de ikke aktet å samarbeide med Centerpartiet for å få makt i kommunen.
Centerpartiet har hatt ordføreren i kommunen i en rekke år, men partiet har krevd at Strömstad-partiets ledelse klargjør sitt syn på nordmenn.
Før valget kom det uttalelser fra Strömstad-partiet om at de ønsket mindre etablering og næringsutvikling i kommunen, og det ble i den sammenheng nevnt at nordmenn stod for en utvikling byen ikke var tjent med.
- Rykter og misforståelser
Strömstads ordfører, Erland Lundquist og tidligere ordfører Torsten Torstensson (begge Centerpartiet) krevde et svar fra Strömstad-partiet. Torstensson gikk så langt som å si at det nystartede partiets uttalelser smakte av rasisme, og at Strömstad-partiet burde be nordmenn om unnskyldning.
- Jeg vet ikke hvor disse ryktene kommer fra, men vi har aldri ment at vi ville legge hindringer i veien for næringsdrivende eller investorer i Strömstad kommune, sa Sven Moosberg, sekretær i Strömstad-partiet til NRK etter valget.
Ordfører ?
NRK har fått opplyst fra Strömstad kommune at det fra slutten av 1960-årene og frem til i dag har det vært sammenhengende borgerlig styre i Strömstad, med Centerpartiet i spissen i alle år.
Unntaket kom i en kort periode fra 1989 til 1992, da Socialdemokratene styrte byen.
Strömstad-partiet har etter brakseieren i valget gitt uttrykk for at de selv ikke er forberedt på å sitte i ordførerstolen i Strömstad.
Hva som kom ut av forhandlingene onsdag er uvisst, og i følge Västnytt er det først på en pressekonferasnse kommende fredag at det skal avsløres hvem som blir ordfører fra nyttår, når Erland Lundquist går av. |
|
-Misforståelser og rykter
Debatten om Strömstad-partiets politikk har skapt frykt og irritasjon i byen og blant nordmenn bosatt eller med interesser i kommunen. Partiet har funnet det nødvendig å rykke ut med en avklaring av sine standpunkter i lokalavisen Strömstad Tidning og hos NRK.
Foto:Rainer Prang/NRK
- Vi har aldri ment at Strömstad kommune ikke skal utvikles, og at vi ikke vil ha nordmenn her, sier talsmann for Strömstad-partiet.
Av Rainer PrangPublisert 25.09.2006 12:47
Kritikken mot Strömstad-partiet, for at de skremmer opp nordmenn bosatt i kommunen eller med næring i Strömstad, samt andre nærigsdrivende har flommet etter at partiet tok 28,9 prosent av kommunens velgere ved valget i september.
Strömstads ordfører har krevd et svar fra partiet, etter at han har fått mange henvendelser til seg fra folk som er urolige for Strömstad-partiets politikk.
- Rykter og misforståelser
- Jeg vet ikke hvor disse ryktene kommer fra, men vi har aldri ment at vi ville legge hindringer i veien for næringsdrivende eller investorer i Strömstad kommune, sier Sven Moosberg, sekretær i Strömstad-partiet til NRK.
Han peker på at han selv er selvstendig næringsdrivende, og at han ønsker næringsvirksomhet til kommunen, så skatteinntektene øker og folk i kommunen får bra levekår.
- Det må være en gedigen misfortsåelse et eller annet sted, som gjør at fokus settes på dette spørsmålet på denne måten, sier han.
Strömstad-partiet har etter turbulensen de nå har opplevd funnet det riktig å gå ut med en avklaring i lokalavisen Strömstad Tidning, som kommer på trykk tirsdag, og hos NRK.
Midt i byen bygges et kjempehotell. Strömstad kommune er blant de fremste i Sverige til å tiltrekke seg nyetablering av næringsliv. Kommunen med 11 000 innbyggere håndterer planer, som om det bodde 300 000 mennesker i Strömstad.
Foto:Rainer Prang/NRK
Feil byutvikling
Det Sven Moosberg imidlertid er helt klar på er at den utviklingen som er i bynære strøk er helt feil.
- Tar vi Canning-området som et eksempel, så bygges det der fritidsboliger "midt i byen". Der er det folk med mye penger som kjøper seg inn, for å ha et sted å bo på sommeren.
Vi ønsker oss at "det er lys i vinduene" her i byen hele året, og ikke bare om sommeren, og det er det vi har lagt vekt på i vår valgkamp, sier Moosberg til NRK.
Han understreker at kommunen har mange landområder det kan bygges boliger og utvikles næring på, men midt i byen vil partiet ikke ha en slik utvikling.
- Det er dessverre også slik at unge mennesker fra kommunen her ikke lenger har råd til å skaffe seg bolig, på grunn av de høye prisene, og for å sikre oss at folk vil jobbe og bo her, må det en endret policy til, sier Moosberg til NRK.
Pengesterke nordmenn handler 'alt' i Strömstad. Andelen hytter solgt til nordmenn i Strömstad var på 63 prosent i 2003, men steg til 80 prosent i 2005.
Foto:Rainer Prang/NRK
Nordmenn handler stort
Andelen hytter solgt til nordmenn i Strömstad var på 63 prosent i 2003, men steg til 80 prosent i 2005.
- Jeg vil si at åtte eller ni av ti fritidshus går til nordmenn, sa Sven Olof Jacobsson, daglig leder i FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå i Strömstad til NRK Østfold i desember 2005.
Selv om den norske kronen ikke var så mye verdt i 2005, som den var i 2002, ble annethvert hus hos svenske meglere i grenseland solgt til nordmenn.
Hva omsetningstallene av boliger i Strömstad vil vise i år er så langt uklart.
Tok et jafs av velgerne
Sven Moosberg vil ikke spekulere i hvem som har tolket partiet dit hen at de ikke ønsker nordmenn til kommunen, som investorer eller fastboende. Men han slår fast at partiet tok en stor bit av "velgerkaken" og at dette kan ha ført til uro hos andre partier.
- Jeg kan ikke si at noen av de øvrige partiene bevisst har feiltolket oss. Strömstad-partiet ble registrert i desember 2005, og i september året etter er vi byens største parti. Det er nok en tankevekker for flere av de øvrige partiene, sier han.
Partiet fikk 28,9 prosent av velgerne, og sikret seg 11 av de i alt 39 mandatene i bystyret. Det nystartede Strömstad-partiet tok fire mandater fra Centern, tre mandater fra Sosialdemokratene og fire mandater fra øvrige partier.
Vil forhandle
Dragkampen om hvem som skal overta ordførerstolen etter Erland Lundquist (Centern) pågår for fullt. Lundquist går av ved nyttår, etter åtte år som ordfører.
Partiene søker nå å forhandle, og trolig kommer man ikke utenom Strömstad-partiet, som har nærmere en tredjedel av velgerne bak seg.
- Vi har 30 prosent av stemmene i ryggen, men de andre partiene har 70 prosent, så hva utfallet av forhandlingene blir vet jeg ikke foreløpig, sier Sven Moosberg.
Han avslutter med å si at Strömstad-partiet har mange felles ideer og felles politikk med de øvrige partiene, og at partiet er villig til å forhandle med alle om å finne en best mulig politikk som kan gavne innbyggerne i Strömstad kommune. |
|
Turbulent i Strömstad-politikken
Strömstad-partiet, som ble størst i kommunen etter årets valg, nekter å samarbeide med Centerpartiet, som har hatt ordføreren de siste åtte årene.
Av Rainer PrangPublisert 30.09.2006 14:24
Nystartede Strömstad-partiet, som ble valgvinner og fikk 28,9 prosent av stemmene i kommunen ved valget tidligere i måneden har nå gjort det helt klart at de ikke akter å samarbeide med Centerpartiet for å få makt i kommunen.
Bakgrunnen er at Centerpartiet har krevd at Strömstad-partiets ledelse klargjør sitt sin på nordmenn.
Krevde svar på norske-fiendlighet
- Uttalelsene fra Strömstad-partiet har skapt frykt, og jeg går ut i fra at
Centerpartiet har lent seg tungt på Strömstad-partiet etter valget. Ordfører Erland Lundquist (C) har bedt Strömstad-partiet redegjøre for partiets standpunkt til nordmenn og investeringer i kommunen.
Foto:Strömstad kommune
Strömstad-partiet ikke mener dette, sier Erland Lundquist (C) til NRK.
Strömstad-partiet sanket mange stemmer lokalt på at de aktivt ville dempe nordmenns investeringslyst og utbyggingstakten i kommunen, dersom de fikk makt.
- Vi må få en skikkelig forklaring på hva partiet står for og hva de egentlig mener om disse spørsmålene, sier Lundquist, som sitter i ordførerstolen ut året.
Lukter av rasisme
Erlands Lundqvist fortalte i forrige kummunestyremøte at han var blitt nedringt av nordmenn og norske investorer, samt av svensker, som var redde for utspillene fra Strömstad-partiet.
11 prosent av innbyggerne i byen er norske, og svært mange av investeringene i næringslivet er gjort av nordmenn.
- Dette lukter rasisme. Det kjennes slett ikke bra. Her har vi hatt et fantastisk samarbeid med Norge i 25 år og så kommer et nytt politisk parti og skader tilliten mellom nordmenn og svensker, sier den tidligere ordføreren i Strömstad, Torsten Torstensson (Centerpartiet) til Sarpsborg Arbeiderblad.
Torstensson vil at Strömstad-partiet ber nordmenn om unnskyldning.
Forbannet på Centerpartiet
Mens Strömstad-partiets leder Sören Eriksson har vært bortreist på ferie har sekretæren i partiet svart på medias henvendelser fra inn- og utland.
- Jeg vet ikke hvor disse ryktene kommer fra, men vi har aldri ment at vi ville legge hindringer i veien for næringsdrivende eller investorer i Strömstad kommune, sa Sven Moosberg, sekretær i Strömstad-partiet til NRK tidligere denne uka.
Han mener det må være en gedigen misfortsåelse et eller annet sted, som gjør at fokus settes på dette spørsmålet på denne måten.
Onsdag kom partileder Sören Eriksson tilbake fra ferie, og partiets oppsummering ender opp i at de forbannet på Centerpartiet, og ikke vil samarbeide med det tidligere ordfører-partiet i byen.
Strömstad-partiet vil søke samarbeid blant de andre partiene i kommunestyret, skriver Strömstads Tidning.
Flere partier å samarbeide med
Sekretær i Strömstad-partiet, Sven Moosberg, vil ikke spekulere i hvem som har tolket partiet dit hen at de ikke ønsker nordmenn til kommunen, som investorer eller fastboende.
Han slår fast at partiet tok en stor bit av "velgerkaken" og at dette kan ha ført til uro hos andre partier.
Strömstad-partiet fikk 28,9 prosent av velgerne, og sikret seg 11 av de i alt 39 mandatene i bystyret. Det nystartede Strömstad-partiet tok fire mandater fra Centern, tre mandater fra Sosialdemokratene og fire mandater fra øvrige partier.
- Jeg kan ikke si at noen av de øvrige partiene bevisst har feiltolket oss. Strömstad-partiet ble registrert i desember 2005, og i september året etter er vi byens største parti. Det er nok en tankevekker for flere av de øvrige partiene, sier han til NRK.
Dragkampen om hvem som skal overta ordførerstolen etter Erland Lundquist (Centerpartiet) er altså i full gang.
- Vi har 30 prosent av stemmene i ryggen, men de andre partiene har 70 prosent, så hva utfallet av forhandlingene blir vet jeg ikke foreløpig, sier Sven Moosberg. |
|

Sören vann valet tack vare norrmän
STRÖMSTAD. Från ingenstans till störst och allt är egentligen norrmännens fel eller förtjänst.
Norrmännens framfart i norra Bohuslän fick till sist bägaren att rinna över hos Sören Eriksson.
Strömstadspartiet tar makten med 11 mandat.
- Vi kommer inte att liera oss med något block. Vi är ett sakfrågeparti, där vi får stöd och sympati, har vi en partner, säger Sören Eriksson som känner Strömstadsbornas stora stöd.
Förbättrad äldreomsorg, fler behöriga lärare i skolan, satsning på en ungdomsgård står högst på agendan.
Dessa norrmän
Men så är det det här med norrmännen.
- När kommunen för något år sedan presenterade gigantiska byggplaner utan att Strömstadsborna själva var engagerade eller tillfrågade ilsknade jag till.
Då föddes Strömstadspartiet. Sören Eriksson, som bott i Strömstad i 36 år, känner myck-et folk.
- Det kändes direkt att här hade kommunen gått för långt.
Hotell med 210 rum, bo-stadsområde med 250 hus för sommarboende, med mera, med mera.
- Hela tiden med utländska exploatörer främst från Norge.
Fick rätt
Strömstadsborna gav honom rätt i söndags. Från noll till 11 mandat, största partiet i kommunfullmäktige.
Fast kommunalråd har Sören Eriksson inte tid att bli. Just nu.
Några problem att fylla förtroendeposterna som följer på valframgången finns dock inte.
- Vi satt redan på måndagskvällen och diskuterade framtid, säger en mycket glad och belåten Sören Eriksson.
|
|

Skuffet Partileder i Strömstadpartiet, Sören Eriksson, er lei seg for at boligene på Nötholmen ble rene "feriesteder." – De sa dette skulle bli en integrert del av Strömstad, men i virkeligheten står boligene tomme store deler av året, sier han. (Foto: Jan Erik Skau) 
– Har ikke noe imot nordmenn 
Strömstadpartiet hadde braksuksess under valget i Sverige i høst. Onde medietunger hevdet det var fordi partiet var imot nordmenns inntog i Strömstad - noe partilederen vil ha seg frabedt. Tekst: Victoria Kvalvik
victoria.kvalvik@f-b.no
Sören Eriksson mener avisoverskriftene har skapt et feilaktig inntrykk av at nordmenn ikke lenger er velkomne i den vakre kystbyen i nabolandet.
Dette er en oppfatning han nå ønsker å korrigere: Det partiet faktisk har noe imot, er profittsugne spekulanter som kjøper opp verdifulle landområder ved sjøen og bygger ferieleiligheter som ender opp med å bli stående tomme store deler av året. Og siden det ikke nødvendigvis bare er norske selskaper som øyner raske penger på denne måten, synes han det er leit at mediene fremstiller partiet som generelt fiendtlig overfor nordmenn.
Boligmangel
– Svenske utbyggere er også i sving i Strömstad, sier han om den saken – og peker på partiets ønske om å gjøre noe med boligmangelen.
– Vi har for få boligområder. Innflyttingen til Strömstad er stor hele tiden, og det er sjønære områder som er attraktive. Disse områdene burde i stedet tilrettelegges for dem som ønsker å bo her året rundt, sier han oppgitt.
Og det er nettopp disse områdene som utbyggerne nå har lagt sine klamme hender på: Canningområdet der det tidligere var fabrikkvirksomhet, Nötholmen der leiligheter og et gigantisk spa-hotell er under utbygging, og jernbanearbeidernes feriested Hällekind. Sistnevnte sted ligger et drøyt stenkast fra en idyllisk vik sør for byen, og vil bli jevnet med jorden for å gjøre plass til cirka 200 nye boliger.
Sint på kommunen
Eriksson og partifellene retter dessuten noen spark i retning av Strömstad kommune – som ikke selv har hatt vett til å kjøpe opp disse verdifulle områdene og forvalte dem
til beste for kommunen. Eriksson er overbevist om at boligmarkedet hadde vært bedre i Strömstad dersom kommunen selv hadde sikret seg områder og styrt utbyggingen.
– Da hadde utviklingen skjedd i en helt annen takt. Dessuten hadde kommunen satset på utleie fremfor salg, noe som hadde gagnet unge mennesker som skal ut på boligmarkedet. Ungdommen har ikke en sjanse i boligområdene som er under utbygging nå. Leiligheter går for mellom to og tre millioner kroner, sier Eriksson.
Partiet liker dårlig at områder som kommunen opprinnelig tenkte at skulle bli egne bydeler, i stedet blir "spøkelsesområder" som står tomme store deler av året. Mange av utbyggingsprosjektene er nemlig tuftet på at man kjøper seg inn bare for noen uker i året gjennom en ordning som kalles "lease-back" - og prisene ligger helt oppunder millionen bare for å disponere en ferieleilighet ti uker under den heteste sesongen. "Lease-back" er for øvrig et kjent fenomen i Fredrikstad - det er slik sjøbodene i Husebukta på Hankø skal finansieres.
Ikke boplikt
Boplikt kunne kanskje demmet opp for noe av problematikken med hus som står tomme, men dette vil nok ikke bli et tema i Strömstad, ifølge Eriksson.
– Man er redd det kan føre til voldsomme spekulasjoner når det gjelder boligprisene, påpeker han.
Sören Eriksson, partileder i Strömstadpartiet
"Når hensikten med utbyggingen bare er å tjene penger – enten det er norske eller svenske selskaper som bygger ut – vil dette resultere i mørklagte bydeler." |
|
2006-05-24
UNGDOMENS HUS
(Insändare i Strömstads Tidning 27 maj 2006)
Kommunen tog inte chansen att köpa Fortumhuset.Men eftersom vi i Strömstadspartiet är angelägna om att frågan skall få en för alla acceptabel och långsiktig lösning måste vi jobba vidare.
Vi föreslår därför följande:
De pengar som kommunen får in på försäljning av de exklusiva tomterna i Kebal öronmärkes för byggnation av Ungdomens hus.
I tillägg borde en del av medlen tänkta för ombyggnad av centrum kunna kanaliseras till detta angelägna projekt. Kommunen ställer erforderlig tomtmark till förfogande.Kostnaderna för bygglov/bygganmälan borde kunna subventioneras.Strömstadspartiet ställer upp med gratis rådgivning, projektering och byggledning.
Ett antal företag i kommunen borde kunna ställa upp med antingen kraftigt rabatterat byggmaterial, subventionerad arbetskraft eller visst kontantstöd.
Ungdomarna själva borde, under professionell ledning, kunna utföra en del kompletteringsarbeten i och kring byggnaden.
Sammantaget borde detta ge goda möjligheter att skapa det som vi alla eftersträvar och som ungdomarna gjort sig förtjänta av.
Att vi föreslår att en del pengar tas från ombyggnader av centrum betyder inte att det arbetet skall slopas helt utan bara att det tas ner till en mer sansad nivå.
|
|
2006-05-22
SLAGTRÄ I VALDEBATTEN
(Insändare i Strömstads Tidning den 23 maj 2006)
Samtliga partier i kommunfullmäktige ser vikten av att finna en bra lösning på frågan om allaktivitetshus för ungdomarna. Därför har man tagit initiativet till en dialog.
Kommunalrådet Erland Lundqvist skriver i en insändare att frågan om ett allaktivitetshus inte skall bli ett slagträ i valdebatten eftersom han anser att det missgynnar en möjlig lösning.
Det förtjänar att påpekas att den 28 november 2005 kom ungdomarna till Strömstadspartiet med en vädjan om stöttning i denna angelägna fråga. Ungdomarna meddelade att de besökt andra partier men inte fått någon respons för sina rättmätiga önskemål.
Vi i Strömstadspartiet insåg omedelbart vikten i att ta tag i problemet och skrev därför till kommunen med begäran om att man skulle köpa Fortumhuset, eftersom detta skulle passa utmärkt som ett Ungdomens Hus.
Kommunen svarade sent omsider nej.
Därför är vi i högsta grad angelägna om att frågan får en acceptabel lösning och vi ställer inte upp på resonemanget att det skall ske i det fördolda.
Vi förstår att övriga partier helst vill undvika debatten under valrörelsen men frågan är alltför viktig för att gömmas undan.
När så de styrande i kommunen föreslår Godsmagasinet förstår man varför man vill undvika allmänhetens insyn.
Godsmagasinet med sitt läge omedelbart intill järnvägen torde vara ett av de sämsta alternativen. Med boende inom 25 m avstånd och flera restauranger inom ett stenkast borde bara det eliminera förslaget.
Det är inte osannolikt att en omvandling av Godsmagasinet till allaktivitetshus kommer att kräva en detaljplaneändring
Dessutom krävs bygglov för att överhuvudtaget får ta denna mycket gamla och oisolerade byggnad i anspråk som aktivitetshus. Ett bygglov som är kopplat till mängder av bestämmelser rörande säkerhet vid användning, brandskydd, utrymning, handikappanpassning, ventilation, värme etc. etc. Lagstadgade anpassningar som kommer att kosta stora pengar. Frågan är om kommunen informerat ungdomarna om dessa förhållanden när man presenterat förslaget.
Vi vill på inget sätt ställa till problem med att få till en lösning för ungdomarna, men vi är så pass mycket realister att vi anser att kommunpolitikerna genom att ta upp förslaget om Godsmagasinet knappast har annat i tankarna än att försöka lugna ungdomarna och lägga locket på över valet.
Ett lock som vi omedelbart kommer att lyfta av. |
|
2006-04-18 --- Nedanstående Pressmeddelande sänds ut till alla aktuella media i väst:
PRESSMEDDELANDE
STRÖMSTADSPARTIETS LISTA TILL KOMMUNFULLMÄKTIGEVALET KLAR
Vid Strömstadspartiets nomineringsmöte den 10 april fastställdes listan till kommunfullmäktigevalet.
Ett fyrtiotal av partiets ca 160 medlemmar hade mött upp och enigheten om listans utseende var påfallande. Medlemsantalet ökar varje vecka.
Som väntat toppas listan av partiets grundare Sören Eriksson och Peter Sövig med Anita Rylander på tredje plats följd av Sven Moosberg och Rose-Marie Fagerberg. På sjätte plats återfinns vår ungdomsrepresentant Tobias Mattson.
Listan innehåller totalt 22 namn vara 8 kvinnor.
Den kommande valrörelsen kommer för Strömstadspartiets del att handla uteslutande om kommunala angelägenheter.
SKOLA OCH OMSORG
Under vintern har flera arbetsgrupper arbetat med bl.a. skolfrågor och äldrevårdsfrågor. Personal både i skolan och inom äldrevården har medverkat i utredningsarbetet.
I skolan är det fråga om att jobba för att höja kunskapsnivån som idag ligger alltför lågt i förhållande till riksgenomsnittet. Lärarlösa lektioner måste elimineras och hela organisationen bör ses över till förmån för den pedagogiska personalen. En skolkurator behövs vid Strömstiernaskolan.
I äldrevården finns behov för trygghetsboende för dem som inte kan eller vill bo kvar ensamma hemma. Demensvården vid Solbo bör byggas ut.
Strömstadspartiet anser att dessa frågor är så viktiga att viss omprioritering inom budget kan bli nödvändig för att uppnå målen.
Det kan betyda att en elller annan trafikomläggning får stå tillbaka för verksamheter som vi bedömer betydligt viktigare.
INDUSTRIELL UTVECKLING
Vi kommer också driva frågan om en effektivare satsning på att få fler småföretag till kommunen. Handel och turism i alla ära, de har sin givna plats, men för att kunna höja den idag alltför låga medelinkomsten bland innevånarna och därmed få en bättre skattebas måste vi satsa på att få hit företag med andra lönenivåer än de som gäller inom handel och turism.
Vi vill vara med och skapa en väl fungerande samverkansorganisation med representanter för såväl de politiska organisationerna som de kommunala tjänstemännen och inte minst de redan etablerade företagarna. De är företagarna själva som har de bästa kontakterna och vet vilka behov som finns. Politiker och tjänstemän skall vara med och skapa förutsättningar och underlätta för nya etableringar.
UNGDOMENS HUS
Vi beklagar djup att kommunen inte tog tillvara den naturliga möjligheten att köpa den s.k. Fortumfastigheten för att där kunna skapa ett Ungdomens hus. Läget är perfekt ur alla synvinklar.
Vi måste nu jobba vidare på att finna en acceptabel lösning som inte skall utgöras av tillfälliga baracker. Finansiering borde kunna ordnas genom kommunal tomt- och markförsäljning.
HAMNEN
Hamnen bör kunna utvecklas och bli mer turistvänlig. På sikt bör färjeläget flyttas till Kålvik.
Det skulle betyda en avsevärd lättnad om all biltrafik till och från färjorna inte behövde trafikera innerstaden.
Torskholmen utgör en fin potential för att bygga ett mindre hamnkvarter innehållande massor av olika verksamheter.
PLANERING
Strömstadspartiet motsätter sig flera av de stora exploateringar som planeras och som upplevs negativ av närboende.
Vi menar att fritidsbyggnationen inom kommunen skall ske på de permanent boendes villkor och man bör därför eftersträva mindre enheter.
Vi vill att stadsnära mark skall avsättas för framtida fastboende. Att sälja ut denna typ av mark till enbart fritidsboende anser vi vara förödande.
Vi beklagar att kommunen inte tog tillfället i akt att köpa Hällekindsområdet eller f.d. Canning.
Utvecklingen har visat att det knappast räcker att kommunen har planmonopol för att ha makten att hålla tillbaka de ibland våldsamma byggplanerna.
Vi kommer därför att aktivt arbeta för att Röseberget inte blir bebyggt med hotell utan sparas för framtida bostadsbebyggelse. En ovärderlig resurs för framtiden.
Vi skall också jobba för att Canning blir en levande stadsdel och inte en upprepning av Nötholmenprojektet.
KOMMUNIKATION
Vi kommer att arbeta för att Bohusbanan blir kvar med station inne i centrum. En upprustning av Bohusbanan är viktig och med anpassade tågtider anser vi att järnvägen har en ljus framtid.
Med alltmer ökande bränslepriser minskar intresset för bilkörning och ökar intresset för att resa med järnväg.
INFRASTRUKTUR
Arbetet med den pågående trafikplaneringen i centrum måste anpassas till dem som bedriver verksamhet där. Inga ytterligare arbeten bör igångsättas innan man utvärderat experimentet med dubbelriktning av Östra Klevgatan.
Visar det sig, efter högsäsongen, att detta experiment inte fungerar utan man måste återgå till den tidigare lösningen, blir den planerade ombyggnaden av bl.a. Södra hamngatan omöjlig.
Vi vill heller inte ha fler experiment i stil med den man gjort på Surbrunnsgatan, där det visat sig att man inte uppnått det man eftersträvat, dvs långsammare trafikrytm.
TURISM
Arbetet med turistnäringen skall präglas av en strävan att återfå den typ av turister som tillbringar en längre tid i kommunen. Utvecklingen har tyvärr gått i en annan riktning där dagturismen kombinerad med handel blivit den dominerande.
Satsningen på turism skall bygga på tesen ”Något gott för alla”. Ideérna om att marknadsföra t.ex. Koster som så exklusivt att det endast är lämpligt för bättre bemedlade måste överges.
SAMMANFATTNING
Strömstadspartiet är en ny aktör i kommunpolitiken och vi räknar med att bli utsatta för påhopp under den kommande valrörelsen. Man kommer att beskylla oss för överbudspolitik och att vi ställer ut ofinansierade vallöften.
Vårt arbete kommer dock att präglas av sunt förnuft, men vi ser inget hinder i att pengar kanske måste flyttas från ett konto till ett annat om vi bedömer behovet så akut att nytt räkenskapsår inte kan inväntas.
Vi hoppas att bli en maktfaktor att räkna med under nästa mandatperiod och vår ambition är att alltid lyssna på kommuninnevånarna.
Till de väljare som är osäkra hur de skall rösta vill vi ge följande rekommendation:
- Är du nöjd med utvecklingen i Strömstads kommun de senaste fyra åren skall du rösta som du gjort tidigare.
- Vill du ha en förändring finns Strömstadspartiet
Sören Eriksson
Ordförande Strömstadspartiet
070-3912214
eriksson.byggledning@tele2.se |
| |
 |
MEDIAKLIPP |
 |
|
| |
|
Dagens Samhälle (Kommunernas och landstingens tidning)
2006-01-19
Intervju med Sören Eriksson
Varför behöver Strömstad ett parti till?
- För att kommunen säljer ut alldeles för mycket mark till olika exploatörer.
Vanligt folk skall inte behöva bo på hotell för att kunna se havet
Andra viktiga frågor?
- Vi måste göra mer för att hjälpa nya företag att etablera sig här.
Vi har blivit helt beroende av gränshandeln, lika beroende som
brukssamhällena var av bruket
Kommer ni in i fullmäktige?
Stödet är enormt. Vi har redan över 100 medlemmar
De lokala partiernas framgångsvåg stoppades i förra valet.
Experter tror att tillbakagången fortsätter. Är du orolig?
- Nej även om vi inte kommer in har vi redan skapat en debatt som
borde ha kommit igång långt tidigare.
Många lokala partier lutar åt höger. Ni med?
- Jag har ett förflutet i folkpartiet. Men i Strömstadspartiet bryr vi oss
över huvud taget inte om höger-vänsterskalan.
Vi sysslar med sakpolitik
Vilket block skulle ni stödja vid en omröstning?
- Det har vi inte ens talat om
Påhl Ruin |
|
STRÖMSTADS TIDNING
Ledare 2005-12-10
Ett nytt parti kan vitalisera kommunalpolitiken i Strömstad.
Det nya partiet i Strömstad, Strömstadspartiet, tycks redan i starten ha fått vind i seglen.
Partiet kan, som det ser ut, bidra till en välkommen vitalisering av politiken i kommunen.
Partiets företrädare har så smått börjat formulera sig även kring andra frågor än de som först fördes fram, det vill säga de frågor som rör exploateringsförfrågningar och exploateringsidéer i anslutning till centrala Strömstad.
Nybildningen av Strömstadspartiet har ju visserligen sitt ursprung i just dessa frågor, men kan nog också ses som en inte oväntad följd av den slätstrukna bild som kommit att tonafram av kommunalpolitiken i Strömstad.
Blockbildningen gör att det finns endast små skillnader i tyckandet de borgerliga partiernaemellan och oppositionen får väl sägas ligga ganska lågt. Det var till exempel inte några stora meningsskiljaktigheter då budgeten togs härförleden.
Det nya partiet säger sig vilja ställa de obekväma frågorna och ur Strömstadsbornas perspektiv måste det välkomnas.
Att Strömstadspartiet kommer att ta mandat i fullmäktige torde vara ostridigt. Stödet och uppbackningen under de möten som varit talar tydligt för en sådan utveckling. Hur många mandat det faktiskt blir vet vi om något år. Senast Strömstadsborna gick till vaurnorna för att välja till fullmäktige, räckte drygt 200 röster till två mandat, drygt 400 till tre och 669 till fem mandat.
Det sistnämnda, fem mandat, är folkpartiets siffra. Folkpartiet är det parti som tidigare representerats i Strömstads kommunalfullmäktige av partibildaren Sören Eriksson.
Teoretiskt kan vad som helst hända, men att Strömstadspartiet skulle hamna i direkt makt-position är inte troligt. En obunden roll som vågmästare vore kanske det bästa både för partiet och för det politiska livet i Strömstad och därmed för strömstadsborna.
Partiet skulle då fungera som den blåslampa som ibland efterlyses.
Nybildningen av Strömstadspartiet har för övrigt redan lett till ett avhopp bland redan invalda i fullmäktige, miljöpartisten Anita Rylander är numera strömstadspartisten Anita Rylander.
I och med detta är det dessutom osäkert hur det blir med miljöpartiet i nästa kommunalval.
Osäkert kan det även vara med kristdemokraterna. De båda partierna har de senaste åren haft ett gemensamt bekymmer. Endast ett fåtal har varit beredda att ta på sig de uppdrag som tilldelats partiet i de kommunala nämnderna och styrelserna. Det kan därmed bli rätt stora förändringar i den styrande församlingen efter nästa val. Detta är en utmaning både för politikerna och för medborgarna, medborgarna som har det yttersta ansvaret att rösta in de politiker som de anser har de bästa kvalifikationerna och idéerna när det gäller att ta till vara Strömstads kvaliteter och utvecklingsmöjligheter.
|
|
STRÖMSTADS TIDNING
Lördag 2005-12-10
Dagens tidning innehåller mycket som rör Strömstadspartiet:
Ledaren
Artikel om Anita Rylanders övergång från Miljöpartiet till Strömstadspartiet
Stort reportage "På stan" med enkätfrågor till allmänheten och till flera politiker
Insändare undertecknade av Morgan Gutge och Peter Heie
Insändare undertecknad av Lars Tysklind
Tyvärr kan inte allt återges här eftersom Strömstads Tidning inte har någon hemsida. |
|
HALDEN ARBEIDERBLAD
Torsdag 2005-12-08
Stifter nytt parti i Strömstad
Stömstads framtid kan ikke bygges på grensehandel og turisme alene, mener Sören Eriksson.
Derfor har han sammen med andre dannet «Strömstadspartiet». – Vi trenger flere bein å stå på, og en annen utbyggingspolitikk, sier den tidligere Moderaterna-politikeren, som sammen med Peter Sövig har tatt initiativet til å stille egen Strömstad-liste ved neste høsts valg. Blant annet er de opptatt av om politikerne lar grensehandelen gå på bekostning av annen næringsutvikling, og bygging av fritidsprosjekter på bekostning av boligbebyggelse for byens innbyggere. – Det er mange som har ment det har gått for langt. Men i stedet for bare å prate, ønsker vi å gå inn og påvirke, sier Eriksson.
Les mer i dagens HA.
|
|
BOHUSLÄNINGEN
Onsdag 7 December 2005 04:00
Ledare 7 december
Kommunalvalen har under senare tid blivit allt mer spännande och oförutsebara, inte minst därför att lokala partier börjat sticka upp och bli maktfaktorer. I Bohuslän är det rätt gott om sådana partier. De finns i flertalet kommuner. Nya sotenäspartiet är väl det äldsta av dem. Och det har till och med hänt att ett lokalt parti blivit näst störst. Så var det på Orust efter valet 1998.
I förra valet hade Lysekil ett nytt lokalt parti, lysekilspartiet.nu, som också tog ett par platser i fullmäktige. Nu är det Strömstad som står på tur. Och i Uddevalla ser det ut att bli en ny rödgrön valallians, vilket dock i förstone inte torde vara någon ny partibildning.
Det nyetablerade strömstadspartiet säger sig vilja kanalisera kritik mot stora fritidsprojekt och en näringslivspolitik som anses alltför ensidigt inriktad på gränshandeln. Samtidigt deklarerar det nya partiet att det skall stå fritt från de politiska blocken.
Kommunalrådet i Strömstad, Erland Lundqvist (c), tycker inte att det nya partiet kan ses som ett uttryck för att nuvarande ledning är dålig på att lyssna.
Må så vara, och ännu vet vi inte hur det går för strömstadspartiet i nästa års val. Men det faktum att lokala partier uppstår beror nästan alltid på att det finns någon form av missnöje med de etablerade partierna och den politik som förs.
Just i Strömstad tyder också mycket på att den politiska debatten behöver vitaliseras. Valdeltagandet i kommunalvalet 2002 var oroväckande lågt: 65 procent.
För det allra mesta är det en bakläxa för de ”stora” partierna när lokala partier etablerar sig. När så väl skett blir det en utmaning för de etablerade. De måste gå väljarna till mötes, lyssna mera och bättre på sina kommuninvånare. Och visa stor öppenhet om allt, i alla lägen, även när det kan vara obekvämt. Bara på det sättet kan de återfå ett förtroende som blivit skamfilat eller rent av håller på att gå förlorat.
Det går aldrig att lösa misstämningar i en kommun genom att nonchalera eventuella problem, skylla ifrån sig, lägga locket på eller komma med bortförklaringar. Det senare har vi ju tyvärr sett en hel del av i Uddevalla den sista tiden.
Därför är det egentligen bra för demokratin när nya lokala partier bildas. Det visar att människor engagerar sig och på ett nytt och annat sätt vill delta i den politiska diskussionen. Därtill hör ju organisationsrätten till vår demokratis hörnpelare.
Lokala partier kan också få upp intresset för kommunalvalen. I kommunerna avgörs de frågor som ligger människor allra närmast. Ändå kommer märkligt nog kommunvalen i skymundan för kampen om makten i Rosenbad.
Ett lokalt parti som etablerar sig i en kommun måste dock vara berett att ta ansvar och kompromissa om det hamnar i en parlamentariskt känslig situation. Erfarenheten visar att det ofta kostar på rejält för ett lokalt parti – som kanske gått till val på enbart några få frågor – att vara med och bestämma. Efter stora valframgångar gick det därefter inte så bra för exempelvis ”folkviljepartierna” på Orust och i Vänersborg.
Det senare var efter valet 1998 Västsveriges största lokala parti, men det mer än halverades i valet 2002.
"Saxat ur Bohusläningen 2005-12-07" |
|
TV4 VÄST

Nytt parti i Strömstad
Strömstadsborna får ett nytt parti att rösta på inför kommunalvalet i höst. Partiet vars grundare kommer ur folkpartiet vill stå för bland annat näringslivsfrågor och värna köpmännen vid sidan av gränshandeln. Man bildas också som en protest mot att man tycker kommunen säljer ut för mycket tomtmark. Strömstads kommunalråd Erland Lundqvist välkomnar partiet men säger till Bohusläningen att det är synd att dom inte kan engagera sig inom dom traditionella partierna.
"Saxat från TV4 Västs hemsida 2005-12-06 " |
|
BOHUSLÄNINGEN
”Vi etablerade får
visa vad vi står för”
STRÖMSTAD:
Erland Lundqvist (c) välkomnar den debatt som tillkomsten av Strömstadspartiet lett till och tycker det är bättre att folk engagerar sig än står vid sidan av.
- Vi etablerade får visa vad vi står för, och det är en utmaning så god som någon annan, säger Lars Tysklind (fp).
Erland Lundqvist (c) välkomnar den debatt som tillkomsten av Strömstadspartiet lett till och tycker det är bättre att folk engagerar sig än står vid sidan av.
- Vi etablerade får visa vad vi står för, och det är en utmaning så god som någon annan, säger Lars Tysklind (fp).
Strömstadspartiet ger reaktioner i Strömstads politiska liv. Kommunalrådet Erland Lundqvist tycker inte att det nya partiet kan ses som ett uttryck för att nuvarande politiska ledning är dålig på att lyssna:
- Vi satsar medvetet på dialog med kommuninvånarna. Vi vill ha en fri och öppen debatt, men företrädarna för det nya partiet kräver färdiga svar. Vi släpper ut debatten men måste också ta beslut, även om någon protesterar, säger han.
Lundqvist ser också en annan skiljelinje:
- Vi tror på tillväxt. Vi tror att ett nytt hotell kan bidra med något positivt men de är bara ute efter att inget ska hända.
Riksdagsman Lars Tysklind har ett långt förflutet i kommunpolitiken i Strömstad, bland annat som miljönämndens ordförande. Han ser det stora exploateringstrycket i kommunen som den viktigaste förklaringen till det nya partiets framväxt.
- Strömstad genomgår stora förändringar och då är det lätt att känna att man vill stanna upp och tänka efter, men till politikers uppgift hör att hantera och göra något bra av förändringarna.
- Som kommun kan man inte tacka nej direkt till exploatörer utan har en skyldighet att låta dem få presentera sig, men enbart denna process kan förstås upplevas som ett hot.
Tysklind tycker inte det finns skäl för kritiken om en politik inriktad bara på gränshandel och om ett företagsovänligt klimat. Han betonar att bredd i näringslivet alltid eftersträvats.
- Men i en värld där tillverkning flyttas ut ur landet är det inte så lätt att få ny industri till Strömstad.
- Vi har haft många skickliga köpmän och entreprenörer i gränshandeln och de har skapat många jobb. De ska inte svartmålas, tillägger han.
Det nya partiets grundare har folkpartistiska rötter. Hur känns det?
- Det är alltid tråkigt när en medlem försvinner. Det hade varit roligare att ha engagemanget inom partiet, svarar Lars Tysklind
"Saxat ur Bohusläningen 2005-12-05 " |
|
BOHUSLÄNINGEN

Nytt politiskt parti
etableras i Strömstad |
|
| |
Ett nytt politiskt parti är på väg att etableras i Strömstad. Partiet kanaliseras kritik mot stora fritidsprojekt och en näringslivspolitik som anses alltför ensidigt inriktad på gränshandeln. |
|
- Men vi är inget enfråge- eller missnöjesparti. Vi ska arbeta på hela det politiska fältet, säger Sören Eriksson, en av grundarna och ordförande i interimsstyrelsen för Strömstadspartiet.
Beslut har tagits om att bilda partiet och de 50 namn som krävs för registreringen har samlats.
Sören Eriksson är överväldigad över det stora intresset och tror att det beror på att etablerade partier saknar lyhördhet.
- De kör sitt eget race.
15 personer är villiga att stå på Strömstadspartiets valsedel och därmed beredda att arbeta aktivt.
Ett startskott för det blivande partiet blev ett av kommunen utlyst möte om flera exploateringsplaner. Peter Sövig skrev i en insändare att det kanske var dags för ett nytt parti.
- Han blev helt nedringd och vi började diskutera vad vi kunde göra, berättar Sören Eriksson.
Han har en bakgrund i folkpartiet men har nu efter 35 år sagt upp medlemsskapet. Uppdragen lämnade han för länge sedan.
- När det skulle sparas i kommunen var det fotfolket som fick gå. Övertaliga tjänstemän flyttades bara runt. Jag blev rasande, säger han.
Strömstadspartiet ska ägna sig åt sakpolitik och stå fritt från de politiska blocken.
Näringslivsfrågor ska ha hög prioritet i kommande partiprogram. Ambitionen är att särskilt stötta företagsamheten vid sidan av gränshandeln. Den kan lätt svänga och ger, delvis på grund av låg lönenivå, inte så stora skatteintäkter till kommunen.
- Gränshandeln har sin plats men vi kan inte stå på bara ett ben, säger Eriksson.
Bra boendemiljöer, skola och kommunikationer ses som grundläggande. Strömstadspartiets företrädare vill stärka gymnasiet och i stället för utbyggnad av fritidsboende och hotell spara fina tomtlägen för helårsboende, nu och i framtiden.
- Vi ska inte sälja ut värdefulla områden. Att det byggs mycket kan visserligen kortsiktigt vara bra för entreprenadföretagen, men är det bra för samhället?, undrar Eriksson.
Han tänker också arbeta för fortsatt tågtrafik till Strömstad, även om det skulle innebära att planerad ny infart från Skee inte blir av:
- Ska tågen stanna i Skee dör trafiken sotdöden.
Strömstadspartiets företrädare har kavlat upp ärmarna.
- Vi har redan rört om en del i grytorna, säger Eriksson.
"Saxat ur Bohusläningen 2005-12-05" |
|
RADIO PRIME
Nytt parti börjar ta form
05.12.2005 09:36:35
Det nya partiet, Strömstadspartiet, kommer i huvudsak att ägna sig åt sakpolitik och stå fritt från de politiska blocken
"Saxat från Radio Prime" |
|
RADIO VÄST
Strömstadpartiet registrerat
Strömstad har fått ett nytt politiskt parti. På ett möte i går kväll bildades Strömstadspartiet sedan kravet på 50 namn för att registrera partinamnet uppfyllts.
Sören Eriksson, som tidigare suttit med i kommunstyrelsen för folkpartiet, valdes till ordförande i interimstyrelsen.
Strömstadspartiet vill vara oberoende av de politiska blocken och tänker inte ingå något organiserat samarbete med andra partier.
Det nya partiet vill bland annat förhindra att lämpliga bostadsmiljöer exploateras för till exempel hotellbygge |
"Saxat från Radio Västs hemsida 2005-12-05 " |
| |
| |
|