Omåttligt populära HAPPY JAZZ PLEASE återkommer till Strömstad den 7 augusti.

Då blir det gladjazz på torget mellan 10 och 14 och alla är hjärtligt välkomna.

Förra årets framträdanden på Oscarsplatsen med dessa glada och skickliga jazzgossar var en synnerligen uppskattad tilldragelse som nu kommer åter.

Samtidigt som du lyssnar på de lättsamma tonerna har du möjlighet att ställa vilka som helst frågor till våra politiker. Vi finns på plats för Din skull.

Besök gärna Happy Jazz´hemsida, lyssna och titta på fler bilder från Strömstad

www.happyjazz.se -->klicka på bilden!

I ett förslag som Colorline översänt till kommunen visar man hur man själva vill att Torskholmen skall användas. Det blir upp till var och en att bedöma om detta är den utveckling vill ha.

I en samlad insats tar nu Polisen och Tekniska förvaltningen tag i okynnet att ockupera trottoarerna i centrum med diverse varor och skyltar. Handlarna har underrättats om att i tillfälle skyltar och varor inte plockas bort kommer kommunen att göra det på handlarnas bekostnad samtidigt som polisen utfördar böter.

Den otillåtna ockupation av trottoarerna i centrum har varit en ständig källa till irritation för fotgängare i allmänhet och synskadade i synnerhet. Vädjanden till handlarna att efterleva gällande regler har inte hörsammats och till slut blev hela situationen ohållbar.

Det är bara att hoppas att man nu äntligen förstår att det inte bara är att bära ut delar av sitt varusortiment och placera det på kommunens mark och låta forgängarna kryssa runt. Trottoarerna är till för gående och rullstolsburna och inga andra. Vi får nu hoppas att även ett antal cyklister förstår det.

Hemsjukvården personal inkl. sjuksköterskorna lever på sin arbetsplats under villkor som få andra skulle acceptera. I bristfälliga, trånga och dåligt underhållna lokaler tvingas dessa tjejer arbeta.

Med en personalstyrka på 15-20 personer har man tillgång till en (1) toalett som samtidigt är dusch och tvättrum. Häpnadsväckande, minst sagt. Ventilationen är undermålig och ofta avstängd och smutsen hänger i både till- och frånluftsdon. Inte underligt att delar av personalen klagar på återkommande huvudvärk. Golvmattor är delvis så slitna att de är bortom all räddning. Omklädningsrum saknas liksom omklädningsskåp för personalens arbetskläder. För att få kallvatten måste man spola i evigheter. I sköterskernas trånga kontor, där flera delar arbetsplats måste man flytta ett skåp varje gång man vill komma åt strömbrytaren för ljuset. Material som borde förvaras i skåp måste nu, på grund av avsaknad av sådana förvaras i öppna hyllor. Man har inte ens ett eget utrymme där man kan samla personal för nödvändig genomgång av arbetsuppgifter. Inom de egna lokalerna finns en soffgrupp placerad i den mörkaste delen av rummet. Men här får inte personalen på långt när plats. Det förefaller som varken fastighetsägare eller förvaltning har förstått allvaret, trots upprepade påpekanden från personalen.

Detta får naturligtvis inte fortsätta. Skall vi kunna behålla denna hårt ansträngda personal måste ändringar till.

Fastighetsägaren måste ta sitt ansvar för att lokalerna underhålls och förvaltningen måste ta sitt ansvar för att personalen får tillräckliga utrymmen. Utrymmen anpassade till antalet personal och med en utrustning värd namnet.

Det är inget mindre än en skandal att det får lov att se ut som det gör och det troliga är att om detta hade varit en arbetsplats med uteslutande manlig personal då hade man lämnat lokalerna, låst och gått därifrån för att inte återkomma innan bristerna blivt åtgärdade.

Det åligger en fastighetsägare att underhålla lokaler man hyr ut, det ingår i hyran och det åligger arbetsgivaren att tillhandahålla lokaler anpassade till verksamheten.

Det enda som finns av wc/dusch och tvätt

Smutsiga ventilationsdon

Utslitna golvmattor

Smutsiga ventilationsdon

Strömbrytare bakom skåp

Trasiga tätningslister

Varför har de olika partierna lokala hemsidor. Är det för att man måste ha det, eller för att ha tillgång till en väg för snabb information till kommuninnevånarna?

När man studerar de lokala politiska hemsidor som finns blir man lite betänksam. Nästan inget av partierna utnyttjar den möjlighet en väl fungerande hemsida ger. Folkpartiets hemsida är för det mesta oförändrad månad efter månad, Centerpartiet, som efter flera års bortovaro, fått igång en hemsida, har inte uppdaterat denna sedan i mars. Vänsterpartiets hemsida är inte stort bättre, där skedde senaste uppdateringen i april. Socialdemokraternas är väl hyfsat med i tiden, men någon större aktualitet på lokalplanet kan man inte se. Moderaterna saknar ännu så länge lokal hemsida, men denna skall enligt uppgift vara på gång. Kristdemokraterna har aldrig haft nåong lokal hemsida och vad som händer med Miljöpartiet är höljt i dunkel.

Egentligen är det märkligt i ljuset av att en hemsida är det snabbaste sättet som finns att få ut information, men även som plattform för att skapa intresse för och debatt om många viktiga frågor.

Strömstadspartiet är långt ifrån bäst på att hantera hemsidor, men vi försöker hålla vår hemsida så aktuell som möjligt. Det visar sig i det ständigt ökande antalet besökare vi har och den alltid lika intressanta dialogen vi har med medborgarna.

Ps

Varken Centerns eller Vänsterpartiets lokala hemsidor är länkade till kommunens hemsida.

Eftersom STNB valt att intressera sig alltmer för det omtalade huset i Båtviken finns anledning att redovisa en del faktauppgifter.

Detaljplanerna för hela Kebalområdet görs om 2001, utan att en ny karta ritas

Större byggytan medges, men de ursprungliga byggrätterna ligger kvar

Åke Sundemar, då stadsarkitekt, är medverkande tjänsteman när planen tas fram

Bygglov för Kebal 1:33 gavs 2004

Bygglovet överklagades omedelbart

Bygget påbörjades ändå, på egen risk, och färdigställdes 2005

Länsstyrelsen undanröjer bygglovet 2006

Länsstyrelsen beslut överklagas till Länsrätten

Länsrätten håller med länsstyrelsen och skärper kraven för att bygglovet skall undaröjas

Länsrättens dom överlagas till Kammarrätten

Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd och fastställer Länsrättens dom

Den gamla nämnden beslutar att göra om detaljplanerna för hela området (ca 250 hus)

Den nya nämnden beslutade, i full enighet, i början av 2007 att avbryta planarbetet eftersom man insåg att det inte skulle vara möjligt att ge samtliga fastighetsägare samma rättigheter som ägaren till Kebal 1:33 fått genom det felaktiga bygglovet.

Praktiskt taget hela nämnden besökte platsen och kom då, bland annat på inrådan av Åke Sundemar, numera ledamot för Folkpartiet, överens om att försöka göra en frimärksplan som skulle att innebära att den norra flygeln på huset inte kunde få bygglov.

En ny detaljplan arbetas fram och godkänns av majoriteten.

Oppositionen, med Åke Sundemar i spetsen, reserverar sig mot beslutet och anser att byggnaden i en ny plan skall godkännas precis som den är med alla avvikelser. Med röstsifforna 5-4 skickas dock planen till fullmäktige för antagande

Fullmäktige återremmitterar ärendet på förslag av oppositionen. Röstsiffror i fullmäktige 18-21. (Det krävs en tredjedel av röstsiffrorna för återremiss)

Planen återkommer till nämnden men beslutet blir detsamma som tidigare, att godkänna den och sända den till fullmäktige för antagande.

Att notera denna gång är att Moderaterna, som nu bytt ledamot i nämnden, inte röstade med de övriga oppostionen varför röstsiffrorna denna gång blev 6-3.

Planen kommer återigen till fullmäktige och kan nu inte återremitteras utan beslut måste fattas. Fullmäktige antar planen med röstsifffrorna 23-16 sedan två moderater röstat med majoriteten.

Länsstyrelsen upphäver detaljplanen och ärendet ligger ännu en gång på Miljö- coh byggnämndens bord.

Vad gäller då för huset på Kebal 1:33?

Huset är 210 m2 jämfört med planens bestämmelser om max 180 m2

Huset är placerat för nära gräns mot granne

Huset är placerat för nära vägen

Huset är till mer än 80% placerat på mark som inte får bebyggas

Huset har fel taklutning

Huset är i vissa delar för högt

Nedanstående bild visar hur detaljplanen ser ut med Kebal 1:33 längst upp.

Huset på fastigheten har placerats betydligt längre upp och till vänster på tomten, alltså nästan helt och hållet utanför byggrätten. Hela idén med detaljplanen när den gjordes urspungligen på 50-talet var att placera byggrätterna varsamt utmed berget och lämna det mesta av utsikten ner genom dalgången öppen mot havet. Genom att huset på Kebal 1:33 byggts utanför byggrätten skärs utsikten effektivt av.

I planbestämmelserna för detta område kan man läsa följande:

Byggnadskultur och gestaltning

Från sjösidan domineras området av det storskaliga landskapet och växtligheten. Bebyggelsen

underordnar sig i storlek och inte minst i sin placering naturlandskapet.

Bebyggelsens form- och färgspråk är varierat. Trähus med sadeltak i rött eller svart ärkaraktäristiskt för området, i exponerade lägen sällan i mer än en våning och utan dominerande fönsterpartier. Husen är genomgående varsamt placerade på sina tomter och med stor hänsyn tagen till närbelägna grannar.

Verkligheten

Huset på Kebal 1:33 har praktiskt taget plant tak, har fasader beklädda med granit och har dessutom stora dominerande glaspartier mot havet.

Varför kunde inte majoriteten gå med på oppositionens krav?

Frågan är berättigad, men ganska enkel att besvara. Huset på Kebal 1:33 är så speciellt byggt, är så speciellt placerat och har så många avvikelser i förhållande till gällande plan att det skulle bli omöjligt att ge samtliga fastighetsägare inom hela Kebalområdet samma rättigheter. Om var och en av alla dess fastighetsägare själv fick bestämma var man ville ha sin byggrätt på tomten (primärt för att komma åt en bättre havsutsikt) skulle problemen bli oöverstigliga.

Som exempel kan nämnas att de fastigheter som är belägna mellan Kebal 1:33 och havet omedelbart skulle kräva att dels få fylla upp sina tomter för att få ett högre läge, dels få sin byggrätt flyttad ut i dalgången för bättre havsutsikt. De skulle då komma att skymma havsutsikten för huset på Kebal 1:33.

Vi bedömde att en diskussion med ca 250 fastighetsägare om storlek, utformning och placering av deras respektive hus skulle enbart leda till konflikter och ett hav av överklaganden.

I tidningsreportaget talas om att man flyttade huset för att det inte skulle komma för nära berget. Detta stämmer inte eftersom det berg man talar om blir dominerande först längre ner i dalgången. Man kan se det på höjdkurvorna på kartan ovan.

Det enda rimliga motivet för att placera byggnaden som man gjort är att komma åt den åtråvärda havsutsikten. Utan hänsyn till gällande plan eller den mycket genomtänkta idé som logger bakom byggrätternas placering inom planområdet. För att ytterligare förstärka och säkra tillräcklig havsutsikt gjorde man dessutom tämligen omfattande uppfyllnader av tomten. Det i sig skapade möjligheter att bygga en delvis fullt inredd källare som med minsta möjliga marginal klarar gränsen för att kalla souterrängvåning. Detta utförande redovisades överhuvudtaget inte på de ritningar som låg till grund för bygglovet.

Först sedan förhållandet påpekats av ledamöter i nämnden krävde förvaltningen in ritningar som visade det rätta förhållandet. Detta skedde så sent som i år.

Dessförinnan hade ägarens arkitekt, som även varit kvalitetsansvarig, medvetet felaktigt intygat att byggnaden uppförts helt enligt inlämnade ritningar.

Nu väntar vi med spänning på vad Miljö- och byggnämnden kommer fram till när ärendet återigen kommer upp till behandling.

Strömstadspartiets traditionella vår/sommarresa gick återigen till det vackra Dalsland.

Trettiofyra av våra medlemmar hade denna gång möjlighet att följa med och redan från start var humöret på topp. Gunnel hade som vanligt arrangerat allt och i varje säte i bussen väntade en lättare champagnefrukost på de sugna resenärerna.

En förväntasfull skara samlades vid bussen och reseledare Gunnel hälsade alla välkomna

Den traditionella frågesporten delades ut, med Ingvar rattade bussen.

Första anhalt blev Hamrane Bak § Kaffestuga där Kaffe och Klengås hade en stykande åtgång. Allt under det att Alla Levin underhöll på dragspel.

Tid att beundra det vackra sommarlandskapet innan resan fortsatte norrut

På slingriga vägar väster om sjön Ånimmen tog oss vår chaufför Ingvar Bergqvist tryggt och säkert till vårt nästa resmål som var Not Quite i Fengersfors. Ett gammalt pappersbruk som numera kan sägas vara en konstnärsby med många olika aktivitetet.

Nu blev vägen om möjligt ännu mera krokig och backig när vi via vägen över Brudfjället och Håverud så småningom landade vid en av Sveriges vackraste träkyrkor, Skålleruds kyrka.

En fantastisk vackert dekorerad kyrka och Sven hälsade välkommen från predikstolen.

På näraliggande Skålleruds gård var det så dags för en välsmakande lunch, varefter resan

fortsatte mot nya horisonter.

I Dals Rostock besökte vi konstnären Kerstin Ljungqvists ateljé och fick möta en kvinna med många strängar på sin lyra. Inte minst Örtagården väckte beundran.

Under hemresan hade partivännerna ordnat med en rejäl överraskning då vid stannade vid

Parsetjärn och vår nyvalde ordförande Sven Moosberg överlämnade gåvor och

höll ett känslosamt tal där han tackade både mig och Gunnel för våra insatser för partiet. Allt medan alla skålade i champange.

En i allt lyckad resa där solen sken över oss hela dagen och alla som var med hade humöret på topp.

Frågesporten ja, den vanns av Jan Simonsson. På delad andraplats hade vi fru Lillan,

äkta paret Adamsson och alls inte oväntat Peter Sövig, som alltid placerar sig högt på listan.

Sören Eriksson

Strömstads kommun har diplomerats att vara en Fairtrade city-kommun.

Vi är glada och stolta över det, men den senaste tidens händelser grumlar bägaren.

I flera av kommunens livsmedelsbutiker finns att köpa diverse varor från Israel.

Främst gäller det grönsaker av olika slag.

Att samtidigt som kommunen innehar den prestigefyllda utmärkelsen Fairtrade city behöva uppleva att Israel med brutalt våld dödar intet ont anande hjälparbetare känns fruktansvärt.

I den utmärkelse Strömstad, tillsammans med ett antal andra kommuner, har ingår att verka för etisk upphandling av konsumtionsvaror.  

Att saluföra grönsaker från ett land som inte respekterar de mest elementära lagarna om människors rättighet, påverkar tydligen inte möjligheten att få Fairtradeutmärkelsen.

Det är, minst sagt bedrövligt, och därför måste vi alla med all kraft söka påverka våra handlare att inte ta in varor från Israel. Dessutom måste vi undvika att köpa dessa varor och därmed på vårt sätt protestera och visa vår avsky för det som Israel nu gjort sig skyldig till.

Israels handling på internationellt vatten är att jämföra med Sjöröveriet utanför Somalias kust fast värre. Enligt de senaste uppgifterna 31 maj har 19 människor brutalt dödats.

Sören Eriksson

Sven Moosberg                                               

Lördagen den 29 maj började hotande med några kraftiga regnskurar tidigt på morgonen, men när det blev dags för Strömstads vårmarknad att dra igång framåt tiotiden hade solen tittat fram. Allt efter som tiden gick skingrades molnen och det blev en strålande dag, om än med lite väl friska vindar.

Det föreföll som om kommersen var god även om en del av varustortimentet kanske lämnade en del övrigt att önska. Folk tyckets dock trivas i trängseln och stämningen var god.

Flera av de politiska partierna passade på att marknadsföra sin åsikter och vid Strömstadspartiets stånd var det en ständig ström av vetgiriga strömstadsbor. Kanske uttrycket ständig ström är en aning överdrivet, en rundvandring bland de övriga partierna visade att det såg i princip likadant ut hos alla partier. Människor kom och gick och fick sig till partiernas informationsmaterial detta mycket spännande valår. Ingen direkt trängsel dock hos något av partierna men hög stämning och gott humör. Utom hos en synnerligen nybliven Fokpartist som inte kunde hålla sig från frestelsen att kasta skit på andra. Men det är klart är man så fokuserad av att hamna i rampljuset och inte fick den positionen i det parti han lämnat är det naturligtvis svårt att önska andra lycka till.

Förberedelserna är i full gång, kaffe och kakor bullas upp

En katt bland hermelinerna

Mycket prat var det

Så här är det, förstår ni!

Stig delar med sig av sina visdomsord

De nya Moderaterna höll inte stånd detta år utan valde att ambulerande förse sig med lämplig förtäring där sådan erbjöds. Men snygga jackor hade dom!

I ett strilande regn och i närvaro av ett hundratal Strömstadsbor invigde Peter Sövig på lördagen det som måste kallas den nya Strömsdalen. Strömsdalen har under ett par år förvandlats till en förtjusande park med mängder av nya träd och växter.

Allan Josefsson och Bengt Carlsson flankerar Peter Sövig som just invigt och klippt bandet till nya Strömsdalen.

Strömsdalen har under en treårsperiod genomgått en genomgripande förändring.

Ett antal träd har tagits ner för att få mera ljus, planteringsytorna har utökats, en ny japansk bro har byggts och en damm har anlagts. I dammen har placerats Curt Hanssons staty ”Barn med fiskar”.

Upprustningen har till största delen utförts av personal från Tekniska förvaltningen. Planteringsarbetena har utförts av Bengt Carlsson i samarbete med Tekniska och Svensk Markservice. Den japanska bron har levererats av Svenska träbroar i Skellefteå.

Totalkostnaden för upprustning uppgår till ca 3 milj. Kronor.

I Strömsdalen finns nu ett rikt urval av exotiska träd och buskar. Sammanlagt ett hundratal träd har valts ut på grund av sitt vackra växtsätt eller sin fina blomning.

Trädsortimentet har sitt ursprung i Asien, Amerika och Europa och tillhör gruppen hortikulturellt ovanliga träd. Som exempel kan nämnas Japanskt körsbärsträd, Näsduksträd, Kopparbjörk, Tibetanskt glanskörsbärsträd samt Valnötsträd.

Dessutom har planterats flera mangoliarter och hybrider i varierande blomfärg.

Strömsdalen rymmer vidare hundratals azaleor och rhododendron i olika färger som tillsammans med ett rikt urval av botaniskt intressanta buskar och lundväxter bildar en fantastisk naturmiljö.

I Strömsdalen kan man promenera och njuta av ett stycke unik Bohusländsk natur när den är som bäst med sluttande granithällar och gamla uppväxta träd som ger svalkande skugga för den som söker avkoppling och inspiration. Idén med Strömsdalen är att ge besökaren både lystmäte för ögat och en inblick i den botaniska världen. En möjlighet att förena njutning med kunskaper om exotiska växter från när och fjärran.

Texten författad av

Söndagens strandstädning lockade mellan 40 och 50 strömstadsbor att ta sig ut i skärgården för att plocka skräp. Denna gången ställdes kosan mot N Långö och S Hälsö där säckarna snabbt fylldes. I en paus mellan förflyttningar mellan olika strandavsnitt bjöds på kaffe, dricka, frallor och bullar. Allt gratis tillhandahållet av Anders Olsson.

Anders svarade även för transporterna med assistans av Lars Georgsson och kommunens båtar. Peter Heie tillhandahöll i år liksom tidigare arbetshandskar åt såväl damer som herrar.

Efter väl genomfört värv blev det så dags för prisutdelning. Alla hade fått en lottsedel i form av en gratisbiljett till Color Line (Tack Margareta!) och 27 av deltagare kunde glädja sig åt att ha vunnit pris. Priserna var för övrigt skänkta av Strömstadspartiet och Strömstad Tourist.

Även om uppslutningen var god hade det känts ännu bättre om några tjänstemän från kommunens miljöförvaltning hade kunnat vara med.

Bland kommunens ledande politiker var Strömstadspartiet väl representerat, men även socialdemokraterna och moderaterna hade folk på plats. Däremot saknade vi i representanter från övriga partier. Vi hade nog räknat med att i alla fall några av Miljöpartiets frontfigurer skulle ställa upp.

Strandstädarna Kerstin, Monica och Gunnel tar en paus med en välförtjänt fika i det vackra solskenet.

Några gick verkligen på djupet och städade även under vattnet

Det är med oerhörd sorg och saknad jag nås av budskapet att Michael Foberg är död.

I alltför unga år rycktes han bort ifrån oss. Det finns ingen rättvisa i denna värld. Människor som aldrig legat någon annan till last och som genom idogt arbete skapat så mycket skall inte behöva gå bort i så unga år.

Jag har känt Michael i mer än trettio år och under flera av dessa år var vi arbetskamrater. Michael jobbade då hos arkitektföretaget Contekton dit han värvade mig som konsult och byggledare när man bestämt sig för att starta en byggledningsavdelning. Senare delades företagen upp och Projektledarna bildades med Michael som en av delägarna.

Långt innan dess hade vi lärt känna varandra när jag jobbat som planeringsingenjör i ett entreprenadföretag som av och hade att utföra byggnationer som Michael ritat. Vi hade redan då de bästa relationer och jag kan inte minnas att vi en enda gång växlat ett hårt ord. Han var alltid glad och tillmötesgående och var aldrig främmande för att sträcka ut en hjälpande hand. Även om vi inte umgicks dagligen visste jag att jag alltid kunde vända mig till Michael om jag behövde hjälp. Han sa aldrig nej. Nu är han borta och det kan inte hjälpas att jag känner mig vilsen.

Gud vad jag saknar dig Michael.

Sören Eriksson

Vid Strömstadspartiets senaste gruppmöte skedde det formella bytet av ordförande i partiet. Sören Eriksson överlämnade klubban till Sven Moosberg som tog emot den och uttrycket sin uppskattning över det arbete Sören lagt ner. Sören uppvaktades med blommor och passade i sitt tacktal på att önska Sven och övriga medlemmar lycka till i det tuffa valarbete som nu väntar.

I all verksamhet riskerar man att få in personal som inte platsar. Personal som genom bristande utbildning och liten förståelse för vilka krav som ställs saknar förmåga att utföra sitt arbete professionellt.

Miljö- och byggförvaltningen i Strömstad har under flera år haft en sådan person anställd, vilket påpekats vid flera tillfällen. Inte bara från oss politiker utan, vad allvarligare är, från många av våra uppdragsgivare. Enskilda personer, företag, arkitekter och konsulter ingår i skaran av dem som jag fått ta emot samtal från de senaste tre åren.

Den föregående kommunchefen och den tidigare förvaltningschefen saknade all förståelse för problemen och gjorde vad man kunde för att överskjuta skulden på oss politiker. I avsikt att få stöd för sina egna teorier spenderade man minst ett par hundratusen kronor av kommuninnevånarnas pengar på en utredning. Utredningen kom mycket riktigt fram till det beställarna hade efterfrågat, fattas bara annat, men problemen med den aktuelle tjänstemannen kvarstod och blev med tiden alltmer accentuerade. Felaktig ärendehantering som kan komma att kosta kommunen stora belopp i form av skadestånd förekom liksom oviljan att förstå vad som menas med att arbeta i en politiskt styrd organisation.

När den nya kommunchefen tillträdde sin tjänst uppmärksammades han på problemet och valde att ordentligt sätta sig in i situationen. Efter inte alltför lång tid stod det klart att det inte fanns någon annan möjlighet än att skilja den aktuelle tjänstemannen från sin anställning.

Sedan alla nödvändiga förhandlingar nu avslutats har man enats om villkoren för att vederbörande skall lämna sin tjänst och personen i fråga är inte längre anställd i Strömstads kommun.

Vi räknar nu med att förhållandena på förvaltningen skall bli bättre och att det skapas en grund för en effektiv ärendehantering grundad på kunskap och vilja att arbeta med kommuninnevånarnas bästa för ögonen.

Jag, som i olika sammanhang varit den som framfört kritiken både från politiken och från uppdragsgivarna, har blivit hårt ansatt för att jag vågat lyfta upp frågan på bordet. Därför känns det tillfredställande idag när jag kan konstatera att åtminstone ett av problemen är undanröjt och möjligheter har skapats för att utveckla en förvaltning som har stor potential och är så viktig i sina kontakter med allmänheten.

Jag känner nu att jag med gott samvete dra mig tillbaka och överlåta ledningen av Miljö- och byggnämnden till den person fullmäktige kommer att utse den 15 april.

Slutligen vill jag önska den aktuelle tjänstemannen lycka till i hans fortsatta yrkesutövning, jag är helt övertygad om att det finns plats för honom i andra verksamheter mera anpassade till hans utbildning och tidigare yrkeserfarenhet.

Sören Eriksson

Vi i styrelsen blev innerligt besvikna över den märkliga grötdebatt som förekommit i tidningarna och som vi upplevde förnedrande för de gamla. Därför bestämde vi oss för att hitta på något trevligt.

Sagt och gjort, vi bestämde oss helt enkelt för att köpa semlor och bjuda de gamla på en liten ljusglimt i tillvaron.

I dagarna två har vi nu besökt Beatebergsgården, Össbygården, Jägaren och Takåsen. Vi har ännu inte hunnit med Solbogården, men det kommer om några dagar. Alla skall få semlor, såväl de boende som den hårt arbetande personalen.

Idel glada miner på Beatebergsgården

Det finns alltid en anledning, eller flera!

Frågorna har varit många de senaste dagarna, sedan det blev känt att jag beslutat lämna Miljö- och byggnämnden.

Det skall med en gång sägas att det i grunden inte är fråga om några större politiska skiljaktigheter i nämndarbetet. De flesta ärenden har hanterats med stor samstämmighet i nämnden även om vi naturligtvis haft delade meningar i några fall.

Nej, frågan det gäller är hur man arbetar inom förvaltningen, vilket ansvar man tar för sitt eget arbete och vilka handlingar man lägger på nämndens bord för beslut. När det gång efter annan visar sig att ärenden är så dåligt handlagda och rent elementära fel begås ökar oron bland nämndens ledamöter. Kan man vara säker på att underlaget har en sådan kvalitet att man vågar fatta beslut? Kan man det, eller måste man kontrollera själv hur det ligger till.

Med facit i hand och länsstyrelsen beslut framför ögonen önskar jag att vi gjort den kontrollen, trots massivt motstånd från såväl handläggare som förvaltningsledning.

Gång efter annan har man förklarat att vi politiker skall syssla med VAD-frågor och tjänstemännen med HUR-frågor. Men om det inte fungerar, vad gör man då? Om fel efter fel begås, utan att någon inom ledningen agerar, skall vi då bara sitta tysta i båten och låta tiden gå? Eller skall vi ta tag i problemet och lyfta upp det till ytan. Jag gjorde det och helvetet bröt löst. Man drog i gång en synnerligen dyrbar utredning vars syfte var att odugligförklara politiker i allmänhet och mig som ordförande i synnerhet. Med facit i hand, två år senare, visar det sig att vi hade rätt och tjänstemännen hade fel. De brister som påpekades då finns fortfarande kvar och inget substansiellt har gjorts för att rätta till dem.

Gång efter gång har jag ställt den mest elementära av alla frågor –Vem ställer krav? Svaret har uteblivit varje gång. Det finns ingen inom förvaltningen som ställer krav utan det är upp till den enskilde att producera i den takt vederbörande anser lämpligt. Många har en hög ambitionsnivå och klarar en vettig nivå, medan andra åter har en skrämmande låg produktionsnivå. Om man därtill lägger brister i det arbete som utförs förstår var och en att situationen till slut blir ohållbar.

I mer än tre år har jag pekat på bristerna inom främst byggavdelningen. Omöjlig organisation som innebar att man delat upp ärendehantering så att sökande kunde få vänta i månader på att få sitt ärende behandlat bara för att en handläggare var sjuk eller hade semester.

Kunskapen hos vissa handläggare har också varit så låg att rent otäckt dåliga beslut fattas, inte bara av oss, utan även av tidigare nämnder.

Beslut som över tiden kan komma att medföra stora skadeståndskrav på kommunen.

När vi påpekat bristerna hos en speciell handläggare och begärt att få dennes betyg och arbetsintyg för att förvissa oss om att vederbörande har en för jobbet lämplig utbildning har vi förnekats detta. Från ledningen har man helt enkelt vägrat att kärva in dess handlingar. Ofattbart och obegripligt.

När jag gick in i rollen som ordförande för Miljö- och byggnämnden hade jag högt ställda förväntningar på mig från allmänheten, men minst lika höga egna förväntningar på att kunna göra ett bra jobb. Att rätta till det skamfilade rykte avdelningen hade och bidra med mina kunskaper för att effektivisera handläggning och ärenderutiner. Nu i efterhand visar det sig ha varit naivt i överkant. Att försöka vända inställningen hos en avdelning som i åratal levt med tjänstemannastyre till att bli en avdelning styrd av politiker blev näst intill omöjligt.

Kritik fick inte framföras, då blev det arbetsmiljöproblem, fel efter fel, begångna av handläggare, accepterades utan att några som helst åtgärder vidtogs. Utom att klaga på oss politiker för att vi lade oss i.

En kommunal nämnd och dess förvaltning styrs av förvaltningslagen vari står att läsa följande tänkvärda rader:

Allmänna krav på handläggningen av ärenden

7 § Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.

Detta har tillsammans med bestämmelserna i Plan- och bygglagen varit mina ledstjärnor under tiden som ordförande i nämnden.

Att ge våra uppdragsgivare bästa möjliga service till lägsta möjliga kostnad.

Tyvärr har inte alla inom förvaltningen delat denna uppfattning utan ansett sig ha rätten att hantera ett ärende hur länge som helst. Klart att det har lett till konflikter.

Som den gången man handlade ett relativt enkelt förhandsbesked i sjutton månader. Eller när man krävde in en handling från en sökande och bara hade att vidarebefordra den till annan myndighet men ändå lät den ligga i en skrivbordslåda i över en månad. Eller när man handlade ett annat ärende och varje gång den sökande lämnade i efterfrågare uppgifter hittade på nya frågor som vederbörande skulle svara på. Ärendet pågick i vecka efter vecka och när till slut tålamodet brast hos den sökande och han kom till mig löste vi alla problem på en halvtimma.

Eller som tidigare när samme handläggare, under förra mandatperioden, aktivt medverkade till genomförande av ett överklagat bygglov. Långt utanför dennes delegationsrätt.

Eller när man gång efter annan underlåter att höra sakägare (grannar) innan man överlämnar ärendet till nämnden för beslut.

Allt detta har tillåtits fortgå utan det som liknar reaktion från ledningen. När jag så påpekar det absurda i situation blir det arbetsmiljöproblem.

Istället för att ta till sig problemet och göra något åt det skjuter man budbäraren.

Nu har emellertid det sista skottet avlossats och man lyckades till slut fälla villebrådet.

Jag får dock innerligen hoppas att det inte innebär att man tror att man därmed kan återgå till den gamla ordningen med ett utpräglat tjänstemannastyre. Jag alltför stor tilltro till våra politiker för att detta skall tillåtas hända.

Det känns i alla fall tillfredställande att ha dokumenterat allt som hänt, och vem vet, kanske jag någon gång i framtiden skriver en vitbok om vad som hände och varför det hände.

Sören Eriksson